292-96 af Niels Møller. Danske Studier 1910 af Ida Falbe Hansen.) Arne Magnussons i AM 435, 4to indeholdte håndskriftfortegnelser (udg. ved Kr. Kålund). Kbh. 1909. 8:0. (Anm. Skírnir LXXXIV, 88-89 af B. M. Ó.) Bjørnbo, A. A. Adam af Bremens Nordensopfattelse. (Aarb. 1909, (Anm. Hans. Geschichtsbl. XVI, 555-70 af W. 120-244.) og Carl S. Petersen. Anecdota cartographica septentrionalia. Kbh. 1908. 2:0. (Anm. DLz. 1910, 109-11 af W. Ruge.) Bley, A. Eigla-studien. Gand. 1909. 8:0. (Anm. Skírnir LXXXIV, 87-88 af B. M. Ólsen.) Boer, R. C. Untersuchungen über den Ursprung und die Entwicklung der Nibelungensage. Bd. 3. Halle 1909 [ɔ: 1908]. 8:0. (Anm. AfdA. XXXIV, 135-39 af G. Neckel.) Brennu-Njálssaga (Njála). Hrsg. von Finnur Jónsson. Halle. 1908. 8:0. (Anm. AfdA. XXXIV, 40-49 af G. Neckel.) Brøgger, A. W. Den arktiske stenalder i Norge. Chria. 1909. 8:0. (Anm. L'Anthropologie XXI, 545-48 af L. L.) Columbus, Samuel. En svensk orde-skötsel. ordlista utg. af Bengt Hesselman. Upps. XXXIV, 109-10 af B. Kahle.) Grønbech, Vilh. Lykkemand og niding. 1. critique LXVIII, 106-7 af L. Pineau. A. Heusler. Med anmærkningar och 1908. 8:0. (Anm. AfdA. Kbh. 8:0. (Anm. Revue ZfV. XX, 226-27 af Danske Studier 1909, 199–203 af A. Olrik. J. of engl. a. germ. phil. IX, 269-78 af L. M. Hollander. Guta lag och Guta saga jämte ordbok utg. af Hugo Pipping. Kbh. 1905-07. 8:0. (Anm. Litbl. XXXI, 188 af W. Golther.) Harpestræng. Gamle danske urtebøger, stenbøger og kogebøger udg. ved Marius Kristensen. H. 1-2. Kbh. 1908-09. 8:0. (Anm. Janus XV, 714-15 af J. W. S. Johnsson.) Hellquist, Elof. Några anmärkningar om de nordiska verben med mediageminata. Gbg. 1908. 8:0. (Anm. DLz. 1910, 482-83 af A. Gebhardt. - J. of engl. a. germ. phil. IX, 582-83 af A. L. Elmquist.) Hermannsson, Halldór. Bibliography of the Icelandic Sagas and Minor Tales. (Islandica I. 1908. Ogsaa som særtryk.) (Anm. AfdA. XXXIV, 179-80 af G. Neckel.) Heusler, Andreas. Geschichtliches und Mythisches in der germanischen Heldensage. (Sitz.-ber. d. preuss. Akad. d. Wiss. 1909, 920-45.) (Anm. Danske Studier 1909, 188-90 af A. Olrik.) Hægstad, Marius, og Alf Torp. Gamalnorsk ordbok med nynorsk tyding., Kria. 1905–09. 8:0. (Anm. Skírnir LXXXIV, 364 af B. M. Ó. Syn og Segn 1910, 85-92 af J. Sverdrup.) Jakobsen, Jakob. Etymologisk ordbog over det norrøne sprog på Shetland. H. 1. Kbh. 1908. 8:0. (Anm. Ark. XXVI, 381-84 af Jónsson, Finnur. Íslensk rjettritun. Kphöfn. 1909. 8:0. (Anm. Jørgensen, Ellen. Helgendyrkelse i Danmark. Disp. Kbh. 1909. 8:0. (Anm. Revue critique LXVIII, 429-30 af L. Pineau. Engl. hist. rev. XXV, 810 af W. A. C. Danske Studier 1909. 191 -99 af Th. B. Bang.) Kålund, Kr. Palæografisk Atlas. Dansk afd. 1903. islandsk afd. 1905. OldnorskNy serie. Oldnorsk-islandske skrift prøver c. 1300-1700. 1907. Kbh. 2:0. (Anm. GgA. 1910. 196-225 af Fritz Burg; jvfr. 404.) Kock, Axel. Om språkets förändring. 2. uppl. Gbg. 1908. 8:0. (Anm. Litbl. XXXII, 321–23 af A. Walde.) Svensk ljudhistoria. II: 1. Lund. 1909. 8:0. 1909. 8:0. (Anm. Litbl. GgA. 1910, 597-629 af E. Kornerup, J. Roskilde Domkirke. Opmaalt under Ledelse af H. Storck. Kbh. 1909. 2:0. (Anm. NT. 1910, 224-26 af F. Beckett.) von Kralik, Richard. Zur nordgermanischen Sagengeschichte. Wien. 1908. 8:0. (Anm. AfdA. XXXIV, 178-79 af W. Ranisch.) Lund, Fr. Macody. Norges økonomiske System og Værdiforhold i Middelalderen. Chria. 1909. 8:0. (Anm. Skírnir LXXXIV, 364 -65 af B. M. Ó.) Olrik, Hans. Absalon. D. 2. Kbh. 1909. 8:0. (Anm. HTda. 8. R. II, 272-73 af Joh. Steenstrup.) Olsen, Magnus, og Haakon Schetelig. En indskrift med ældre runer fra Fløksand i Nordhordland. (Bergens Museums Aarbog 1909. 127-28 af Finnur Jónsson.) - No. 7. (Anm. TfF. 3 r. XIX, Rhamm, K. Ethnographische Beiträge zur germanisch-slawischen Altertumskunde. Abt. 1. Abt. 2, 1. Teil. Braunschw. 1905-08. 8:0. (Anm. Danske Studier 1910, 113-23 af J. Olrik. Fataburen 1910, 49-61 af -a—i.) Sproglige og historiske Afhandlinger viede Sophus Bugges Minde. Kria. 1908. 8:0. (Anm. Ark. XXVI, 477-79 af Holger Pedersen) Svenska böner från medeltiden. Utg. af R. Geete. Sthm. 1907-09. 8:0. (Anm. Kyrkoh. Årsskr. 1910. Medd. 305-07 af Ldm.) Thuren, Hj. Folkesangen paa Færøerne. Kbh. 1908. 8:0. (Anm. J. of Engl. a. Germ. Phil. IX, 267-69 af Ch. A. Williams.) Thümmel, Albert. Der germanische Tempel. Diss. Lpz. 1909. 8:0. (Anm. HTsv. XXX. Öfvers. 47-50 af 0. Almgren.) Vogt, Walther H. Zur komposition der Egilssaga kapp. I-LXVI. Gymn.-pr. Görlitz. 1909. 8:0. (Anm. AfdA. XXXIV, 297-98 af G. Neckel. Skirnir LXXXIV, 86-87 af B. M. Ulsen.) Volsunga saga ok Ragnars saga lodbrókar. Udg. ved Magnus Olsen. Kbh. 1906-08. 8:0. (Anm. DLz. 1910, 1761-64 af W. Ranisch.) Þjóðtrú og þjóðsagnir. Safnað hefir Oddur Björnsson. 1. bd. Akureyri. 1908. 8:0. (Anm. AfdA. XXXIV, 232–38 af Walther H. Vogt.) Tillägg till s. 211 ff. På bandets sista sida må ett par tilläggs-anmärkningar om kung Orre få en plats. S. 211 ff. sammanställde jag med reservation kung Orre med den på Man allmänt kände sago-konungen king Orry (Gorry), under framhållande av att båda äro representanter för en uråldrig forntid. I Maal og minne 1912 s. 1 ff. är Magnus Olsen så till vida av min uppfattning, som även han anser det uteslutet, att uttrycket kung Orre skulle utgöra blott en omstöpniug av frān *ārelds tidh, men enligt Olsen är kung Orre identisk med isl. porri 'barfrostmånaden'. Han stöder denna mening särskilt på Rudbecks framställning av "Disas saga" i Atlantica II s. 273. Häremot skulle jag utan att för övrigt inlåta mig på spörsmålet vilja framhålla: 1) Rudbecks Atlantica är en ytterligt grumlig källa, full som den är av klassiskt lärdomskram och rena fantasterier. 2) Med Olsens uppfattning inser man icke, hvarför Orre fått epitetet kung. 3) Icke häller, hvarför han blivit en representant för en uråldrig forntid. För att förklara förlusten av p- (T-) i Orre (porri) antar Olsen, att formen Orre uppstått i sammanställningar sådana som *Sankt (T)orre eller hällre Blut-(T)orre. Då dylika uttryck icke påvisats, synes mig denna förklaring vara synnerligen djärv. Till frågans allsidiga belysning skall jag emellertid framställa en, så vitt jag ser, vida antagligare förklaring av t-förlusten i Orre, i fall man över huvud vill räkna med möjligheten av dess identitet med porri. Framför tidsuttryck användes i fornspråket ofta prepositionen at, t. ex. isl. at jólum 'at yule', at páskum 'at easter', at vetri, at sumri, at hausti, fsv. at qwælde, at nat; så ock framför månadsnamn: isl. at tvímánapi, at gói. Ett äldre *at porra, *at (t)orra kan därför hava genom kollision blivit *at orra, hvarifrån Orre utgått. Axel Kock. UNIV. CF MICHIGAN, SEP 26 1912 |