ANF, Volúmenes21-22;Volúmenes25-26C.W.K. Gleerup, 1909 |
Dentro del libro
Resultados 1-5 de 44
Página 43
... ljudlagsenligt blev till skapar etc. , också ropade etc. ljudlagsenligt blev till ropad ( jmf . Beckman i Sv . landsm . XIII nr 3 s . 5 ) , och i Kock : 1600 - talets verskonst . 43.
... ljudlagsenligt blev till skapar etc. , också ropade etc. ljudlagsenligt blev till ropad ( jmf . Beckman i Sv . landsm . XIII nr 3 s . 5 ) , och i Kock : 1600 - talets verskonst . 43.
Página 49
... ljudlagsenligt hava in- trätt i adjektiv i åtskilliga bygder under samma förhållan- ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXV , NY FÖLJD XXI . 4 den , under hvilka apokopering försiggick i ord av typen Kock : 1600 - talets verskonst . 49.
... ljudlagsenligt hava in- trätt i adjektiv i åtskilliga bygder under samma förhållan- ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXV , NY FÖLJD XXI . 4 den , under hvilka apokopering försiggick i ord av typen Kock : 1600 - talets verskonst . 49.
Página 51
... ljudlagsenligt förlorats i adjektiv av typen widrig ( e ) etc. , spred sig på analogisk väg den ändelse - lösa formen till vissa andra adjektiv på -ig , -lig , hvilka icke ljud- lagsenligt skulle förlora slutvokalen . Emellertid kan ...
... ljudlagsenligt förlorats i adjektiv av typen widrig ( e ) etc. , spred sig på analogisk väg den ändelse - lösa formen till vissa andra adjektiv på -ig , -lig , hvilka icke ljud- lagsenligt skulle förlora slutvokalen . Emellertid kan ...
Página 52
... ljudlagsenligt utvecklade ur de längre , emedan i Franke- rige etc. semifortis föll på penultima , och ultima hade levissimus ( var fullt oakcentuerad ) . Men de kortare formerna Frankrig etc. äro väl snarare i danskan ( liksom ...
... ljudlagsenligt utvecklade ur de längre , emedan i Franke- rige etc. semifortis föll på penultima , och ultima hade levissimus ( var fullt oakcentuerad ) . Men de kortare formerna Frankrig etc. äro väl snarare i danskan ( liksom ...
Página 61
... ljudlagsenligt förlorats i ord av denna typ 2 ) . När Stiernhielm kan använda förgäfs ' förgäves ' tvåsta- vigt ( t . ex . PT . F s . 1 ) , harmonierar detta med att fsv . for- gæves en gång har formen førgæffz ( 1507 ) . Rätt ofta ...
... ljudlagsenligt förlorats i ord av denna typ 2 ) . När Stiernhielm kan använda förgäfs ' förgäves ' tvåsta- vigt ( t . ex . PT . F s . 1 ) , harmonierar detta med att fsv . for- gæves en gång har formen førgæffz ( 1507 ) . Rätt ofta ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-omljudet adjektiv adjektivet almindelige anföras apokope apokopering ARKIV FÖR NORDISK Bedeutung Beinamen betydelse betydning blott Boer bruges Bugge bægge Dahlerup danske dialekter Digt Dissimilation dylika dätta Eiríkr emellertid etwa FILOLOGI findes forf forhold forklaring former fraa FÖLJD XXI förekommer første gleich Harp hava havde Herc ikke Ívarr Jón DN Jónsson jysk kaldes kasus Kenning Kock komme Konge konsonant lige ljudlagsenligt Lucidor Namen navne Navnet ning nnorw noget nogle NORDISK FILOLOGI XXV norske oder ogsaa ogso omlyd ordet pret relativt oakcentuerade saga sein selv senere Sigurdr skalder skrivaren Smst Sophus Bugge Sprog språk Språk och Stil stavelse sted Stiernhielm synes urnordiska verb verbet við vielleicht vokal Volund Wort årh ældre