42 s.

Hyltén-Cavallius, G. O. Om draken eller lindormen.
kongl. vetenskapsakademien. Vexiö. 8:0.
K[norring?], F. v. Fördomar hos Ålands befolkning.

Mémoire till

Svenska landsmålen II. Smärre meddel. s. XLVII—LV. Kornerup, J. To Foredrag om gamle Kalkmalerier.

Aarbøger for nord. Oldkynd. 1884 s. 97-119.

Kunst og haandverk fra Norges fortid. Udgivet af foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring ved N. Nicolaysen. H. 4. Medfølger foreningens aarsberetning for 1883. Kristiania. Fol. S. 11—12 + pl. 18—23.

Lund, Tr. Danmarks og Norges Historie i Slutningen af det 16de Aarhundrede. I. Indre Historie. Sjette Bog. Dagligt Liv: Hverdag og Fest. Københ. 8:0. 8 + 280 s. Kr. 4,25. Lund, Tr. Om Hexeri i Norden i det 16de Aarhundrede.

Illustreret Tidende 1884–85 No. 6, 7, 8. Løffler, J. B. Udsigt over Gravstenene i Danmark indtil Suveræneteten. Foredrag. Københ. 8:0. 23 s.

Særtryck ur Dagbladet.

Mandelgren, N. M. Atlas till Sveriges odlingshistoria. Afdelningen XI: Helgedomar. Häft. II. Med X plancher eller 295 ritningar, jemte tillhörande text. Sthm. Stor 4:0. S. 37-55 + 10 pl. Kr. 12. Minnen från nordiska museet förut: skandinavisk-etnografiska samlingen. Afbildningar af föremål i museet jämte åtföljande text. Under medverkan af flere konstnärer och författare utgifna af Artur Hazelius. H. 5, 7, 8. Sthm. Tvär folio. 9 pl. +15 bl. text. H. 1, 2. 2 uppl. Sthm.

Tvär folio.

6 pl.

Nicolaysen, N. Om skaalebygningens konstruktion og hovedform. Kristiania. 8:0. 14 s.

Särtryck ur Historisk tidskr. (norsk) R. 2, B. 4.

Nordlander, J. Trollformler och signerier ur häradsprotokoll från 1700-talet.

Svenska landsmålen II. Smärre meddel. s. XXXIX-XLVII.

Ordspråk från Åkers och Österrekarne härad. (Forts.).

Bidrag till Södermanlands äldre kulturhist. V s. 73-83. Pappenheim, M. Die Entstehung der altdänischen Schutzgilden. Habilitationsschrift. Breslau 8:0. 67 s.

Tegninger af ældre nordisk Architektur.

Samlede og udgivne af

V. Dahlerup, H. J. Holm, O. V. Koch og H. Storch.
5-6. Hefte. Københ. Fol. 4 s. + 5 pl.

5. Række

Varnhems klosterkyrka. Fem etsningar af Robert Haglund, med text af H. Hildebrand. Sthm. 4:0. 5 pl. VIII s. text. Kr. 10. Omslagstitel: Varnhems cistercienser kyrka. Etsningar af Robert Haglund. Text af Hans Hildebrand.

Weibull, M. Lunds och Lundagårds minnen. Historiskt festtåg utfördt af Lunds studenter vid invigningen af Lunds nya universitetshus 1882. Sthm. Tvär folio. X + 2 + 30 s. + 7 planscher. Anm.: Ny svensk tidskr. 1885 s. 472 av L.

Vidskepelse om ladugården och dess skötsel.

Bidrag till Södermanlands äldre kulturhist. V s. 84-109.

Bahnson, E. Sur trois des plus anciens cartes du Nord.

Congrès internat. des américanistes 5. sess. Copenh. 1883 s. 120-122.

Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Femte delen. Sverige under de yngre Sturarne, särdeles under Svante Nilsson, 1504-1520. Sthm. 8:0. 4+ CLXVIII + 668 s. Kr. 11.

Anm. Historisk tidskr. (svensk) 1885 s. 4, av E. Hildebran]d. Brynjulfsson, G. Jusqu'ou les anciens scandinaves ont-ils pénétré vers le pôle arctique dans leurs expéditions à la mer glaciale. Congrès internat. des américanistes 5. sess. Copenh. 1883 s. 140-149.

Dahl, W. S. Biskop Nikolas Arnessøn. En kritisk historisk Fremstilling. Kristiania. 8:0. VIII + 280 s. Kr. 3.

Einar Thambarskelver.

8:0. 236 s. Kr. 2,50.

Et Stykke norsk Historie. Kristiania.

Fahlbeck, P. Forskningar rörande Sveriges äldsta historia. I. Beovulfsqvädet såsom källa för nordisk fornhistoria.

Antiqvarisk tidskr. för Sverige VIII. 2.

Anm: Ny svensk tidskr. 1885 s. 291, av C. Sprinchorn. The

Academy 1886, 1 s. 12.

Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess verkliga karaktär och orsaker. Sthm. 8:0.

50 s.

Särtryck ur Historisk tidskrift (svensk) 1884.

Anm.: Ny svensk tidskr. 1885 s. 291, av C. Sprinchorn. Grundtvig, S. Kong Knud den Hellige, Kong Knud den Hellige, efter Knytlinga saga. Ved Udvalget for Folkeoplysningens Fremme. (Folkelæsning 27). Københ. 8:0. 70 s.

Historik öfver Sigtuna stad, från äldsta till nutid. Bearbetad för Sigtuna] Tidning]. Sigtuna. 8:0. 70 s.

Hjelmerus, J. Bidrag till svenska jordeganderättens historia. Akad. afh. Lund. 4:0. 94 s.

Särtryck ur Lunds universitets årsskrift T. 20.

Hjärne, H. Om förhållandet mellan landslagens båda redaktioner. Några kritiska anmärkningar. Upsala. 8:0.

Särtryck ur Upsala universitets årsskrift 1884.

13 s. Kr. 0,50.

Jfr K. H. Karlsson, Förhållandet mellan landslagens båda redaktioner (Hist. tidskr. 1884).

Hollander, A. G. Svenska undervisningsväsendets historia i sitt sammanhang med odlingens allmänna utveckling. I. Tiden före 1724.

Anm.: Nordisk revy 1884-85 sp. 501, av Ho. H[ernlun¡d. Höjer, Nils. Genmäle till dr. W. Thomsen.

Bilaga till Historisk tidskr. utg. af sv. hist. fören. 1884. Utgör svar på W. Thomsens „Bemærkninger om Varægerspörgsmålet" i samma tidskrift 1883.

Irminger, C. Nautical remarks about the Zeni-voyages.

Congrès internat. des américanistes 5. sess. Copenh. 1883 s. 182-183. Karlsson, K. H.

Förhållandet mellan landslagens båda redaktioner. Hist. tidskr. utg. af sv. hist. fören. 1884 s. 273-278. - Jfr H. Hjärnes uppsats i samma ämne. Lehmann, K. Die altnordische (altnorwegisch-isländische) Auflassung. Zeitschr. der Savigny-Stiftung für Rechtsgesch. V s. 84-115. Løffler, E. The Vine-land excursions of the ancient scandinavians. Congrès internat. des américanistes, 5 sess. Copenh. 1883 s.

64-73.

Montelius, O. Om våra förfäders invandring till Norden. Sthm. 8:0. 16 s.

Särtryck ur Nordisk tidskr. utg. af Letterst. fören. 1884.

Hvad vi veta om Vestergötland under hednatiden. Föredrag hållet vid Svenska Fornminnesföreningens möte i Skara d. 18 juni 1883. Sthm. 8:0. 18 s.

Särtryck ur Sv. fornminnesföreningens tidskr. B. 5.

Munro, R. Danish kjøkkenmøddings, their facts and inferences. Proceedings of the soc. of antiquaries of Scotland. Session 1883 -84 s. 216-225.

Nordström, M. Jemtlands kyrkliga ställning före föreningen med Sverige 1645. Hernösand. 8:0.

83 s.

Anm. Hist. tidskr. utg. af sv. hist. fören. 1884 s. LXXI, av L. Bygdén. Nordisk revy 1884-85, sp. 197, av J. Fr. N[yströ]m. Sallmann, K. Die Gründung des russischen States durch Germanen. Nordische Rundschau I, 2.

Schmidt, V. Les voyages des danois au Groenland.

Congrès internat. des américanistes 5. sess. Copenh. 1883 s. 195-235. Serlachius, J. Om klander å jord enligt de svenska landskapslagarne. Akad. afhandl. Helsingfors. 8:0. 4173+ XV s. Skattelängd för östra Vestmanland af år 1371. Utg. af K. H.

Karlsson.

Vestmanlands fornminnesförenings årsskrift III s. 47-86. Steenstrup, J. Les voyages des frères Zeni dans le Nord.

Congrès internat. des américanistes 5. sess. Copenh. 1883 s. 150-179.

Steenstrup, K. The old scandinavian ruins in the district of Julianehaab, south Greenland.

Congrès internat. des americanistes 5. sess. Copenh. 1883 s. 108-119. Stephensen, M. Um hið nýja timatal Dr. Guðbrands Vigfússonar. Tímarit 1884 s. 145-180.

Storm, G. Anlægget af Vardøhus.

Hist. Tidsskr. (norsk) R. 2, B. 4 s. 492.

Harald Haardraade og Væringerne i de græske Keiseres Tjeneste.
Hist. Tidsskr. (norsk) R. 2, B. 4 s. 354–386.

Uppström, W. Öfversigt af den svenska processens historia. Efter
uppdrag af nya lagberedningen utarbetad. Sthm. 8:0. 2+ 177 s.
Anm.: Deutsche Litteraturzeit. 1885 n:o 20, av K. Lehmann. -
Götting. gel. Anz. 1885 s. 158-171, av K. v. Amira.

Ödberg, F. Om Axevalla slott. Föredrag hållet i Axevalla slotts ruiner vid Svenska Fornminnesföreningens besök der den 19de juni 1883.

Sv. fornminnesföreningens tidskr. B. 5 s. 226–230.

Bihang.

Anmälningar af tidigare utkomna arbeten.

Bidrag till Södermanlands äldre kulturhist. utgifna af H. Aminson. I-III. Sthm. 1877-82.

Anm.: Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CXLVII, av Wilh. W.

Bondeson, Aug. Svenska folksagor. Sthm. 1882.

Anm. Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CII, av K. Nyrop. Die Frithjofsaga aus dem Altnordischen übers. von A. Jäcklein. Straubing 1882.

Anm.: Literaturblatt für germ. u. roman. Philol. 1884 No. 2, av E. Mogk. Fries, El. Kritisk ordbok öfver svenska växtnamn. Sthm. 1880. Anm.: Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CX, av J. Nordlander.

Hofberg, H. Svenska folksägner. Sthm. 1882.

Anm. Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CXVIII, av Axel Ramm.

Lehmann, K. Verlobung und Hochzeit nach den nordgerman. Rechten des früheren Mittelalters. München 1882.

Anm.: Literaturbl. für germ. u. roman. Philol. 1884 N:o 4, av O. Brenner. Linder, N. Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift. Sthm. 1882.

Anm. Finsk tidskr. T. 16 s. 392, av A. O. F[reudenthal]. Strindberg, Aug. Svenska folket i helg og söken. Sthm. 1881-82. Anm.: Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CXXX, av O. H. Speculum Regale. Herausgeg. von O. Brenner. München 1881. Anm. Götting, gel. Anz. 1884 N:o 12, av J. Hoffory. Sundblad, J. Gammaldags bruk. Göteb. 1881.

Anm.: Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CXXXIII, av Vilh. V.

Svenske minder fra Tjust. Anders Eklunds fortællinger, gjengivne af F. L. Grundtvig. Københ. 1882.

Anm.: Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CXVII, av Emil Svensén.

Ur de nordiska folkens lif. Skildringar utg. af Artur Hazelius. H.

Anm. Svenska landsmålen. II. Smärre meddel. s. CXLIV, av G. J:son Karlin.

Íslenzk Kappakvæði.

Í fyrsta ári þessa tímarits hefur Dr. Gustaf Cederschiöld gefið út hið svo nefnda Allrakappakvæði med fræðandi athugasemdum, og hefur þar með fyrst eiginlega bent á hvað merkileg að mörgu leyti hin íslenzku kappakvæði eru.1 Hið fyrsta íslenzkt (norskt) kappakyæði er Eyvindar skáldaspillis frá 10. öld, en sem nú er glatað. Íslendingadrápa Hauks er talin frá 13. öld, og gaf Theódór Möbius út það, sem til er af því kvæði í Kiel 1874. I ýmsum hinum íslenzku rímum bregdur og fyrir kappatölum, og er það í mansöngunum, svo sem í rímum Hjálmtérs og Ölvis (Sbr. E. Kölbing Beiträge p. 152—53). Allrakappakvæði setur Cederschiöld, að sé frá öndverðri 16. öld eða næsta mannsaldri fyrir siðaskiptin. I háttalykli, sem eignaður er Lopti Guttormssyni ríka (d. 1434) vottar fyrir kappatali. Kappakvæði þau, sem hér koma á eptir eru öll frá 16. öld; hið fyrsta er frá byrjun 16. aldar, en hin frá siðara miðbiki hennar. Síðan þá tíð eru til mörg kappakvæði, svo sem eptir Björn Jónsson á Skarðsá (d. 1655), Jón Guðmundsson lærða (d. 1658), að þvi, er sumir telja, Guðmund Bergþórsson (d. 1705), Steinunni Finnsdóttur í Höfn í Borgarfirdi (um 1710), Jón Þorsteinsson í Fjörðum á öndverðri 18. öld, Brynjólf Erlingsson á Einarslóni undir Jökli (um 1700), sem var einn þeirra, er kvað móti Skautaljóðum Guðmundar Bergþórssonar, og auk þess mörg,

1 Eg vil leyfa mér að geta þess, að þar sem útg. getur þess til að kienv (25) megi ef til vill takast sem kænum, getur víst varla verið. Ennfremur má geta þess um Vilmund, sem nefndur er í 7. erindi, að saga hans er prentud: Sagan af Vilmundi viðutan. Utgefandi Gudmundur Hjartarson. Reykjavík 1878 8vo. Ögmundur og Randver (12), sem útgefandum segist, ekki þekkja, eru án alls efa þeir, sem koma fyrir í sögunni af Ulfari sterka og eru þar miklar hetjur. Sagan hefur aldrei verið prentuð, en er til her og hvar í afskriptum, svo sem AMagn. Nr. 585 B 4to chart., Ny kgl. saml. i kgl. Bibl. Kh. Nr. 1695 4to chart., Mss Kall. Nr. 614 4to, British Museum Collect. Banks Nr. 7 chart., Collect. Barr. Goulds Nr. 5 chart. og Ísl. bókmfél. Nr. 131 8vo (skr. 1833). Af sögunni hafa margir, ort rimur, svo sem Jón Jónsson i Vattarnesi (sbr. Kvæði Stefáns Ólafssonar I. 413), Bjarni Bjarnason, Þorlákur Guðbrandsson og Árni Böðvarsson. Rímur Þorláks og Árna eru fyrst prentaðar i Hrappsey 1775. 8vo og aptur í Kaupmannahöfn 1834. 8vo, og hafa þær verið í mesta afhaldi á Íslandi.