ANF, Volumen10;Volumen14C.W.K. Gleerup, 1898 |
Dentro del libro
Resultados 1-5 de 13
Página 97
... använda i jämte ( det vanligare ) e ( aghe och aghi etc. ) , brukas i öppen ultima av trestaviga ord ( klockare , kamære etc. ) blott e ( s . 31 ; 59 f . ) . Detta beror helt visst därpå , att levis i trestaviga fsv . ord föll på ...
... använda i jämte ( det vanligare ) e ( aghe och aghi etc. ) , brukas i öppen ultima av trestaviga ord ( klockare , kamære etc. ) blott e ( s . 31 ; 59 f . ) . Detta beror helt visst därpå , att levis i trestaviga fsv . ord föll på ...
Página 98
... använda u , förekommer o i de till o - gruppen hörande , delvis nämnda , morghon , aftonsang , biscops . I samtliga ord av o - gruppen , hvilka använda u , kan denna vokalisation lätt förklaras i harmoni med förhållandena i andra hskrr ...
... använda u , förekommer o i de till o - gruppen hörande , delvis nämnda , morghon , aftonsang , biscops . I samtliga ord av o - gruppen , hvilka använda u , kan denna vokalisation lätt förklaras i harmoni med förhållandena i andra hskrr ...
Página 100
... använda stavningen bansleet . I denna lilla urkund mot- svaras nämligen aldrig isl . -ljud ( hvilket ju det av Schlyter och Björkman förutsatta ban - slæt skulle havt ) av ee , utan blott av a ( t . ex . sæte 71 , 15 ) eller e ( t . ex ...
... använda stavningen bansleet . I denna lilla urkund mot- svaras nämligen aldrig isl . -ljud ( hvilket ju det av Schlyter och Björkman förutsatta ban - slæt skulle havt ) av ee , utan blott av a ( t . ex . sæte 71 , 15 ) eller e ( t . ex ...
Página 214
... använda , på analogisk väg uppkomna hiatus- formen sjuende . Norska mål ha akc . 1 i le1å " lie ” , re1a " stolpe " etc. ( Beitr . XV , 396 ) . Akc . 1 i komposita av typen nysv . trägård , nyda . ko- stald etc. är att förklara liksom i ...
... använda , på analogisk väg uppkomna hiatus- formen sjuende . Norska mål ha akc . 1 i le1å " lie ” , re1a " stolpe " etc. ( Beitr . XV , 396 ) . Akc . 1 i komposita av typen nysv . trägård , nyda . ko- stald etc. är att förklara liksom i ...
Página 227
... använda denna inkorporerande akcentuering . Men uttalet bärga ' - sig är naturligtvis äldre än uttalet bärga - sig , och tider hava därför funnits , då man i samma dialekt har kunnat använda båda akcentueringssätten . Dessutom har man ...
... använda denna inkorporerande akcentuering . Men uttalet bärga ' - sig är naturligtvis äldre än uttalet bärga - sig , och tider hava därför funnits , då man i samma dialekt har kunnat använda båda akcentueringssätten . Dessutom har man ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
abstr áðr afledning afledt akcentuering antaga ARKIV FÖR NORDISK betydelsen bildning blot Bugge Dalm danske diall digtning dissimilation eigi eptir FILOLOGI findes form fornaldarsaga fortællinger fårm förf germ hava hiatus hjer hundrap hvaraf hvilka intr iriska islandske jfr sv jfr äfven Jónsson kender kenning kilder Kluge Kock komposita kong konj konjunktiv Københ lautwert likbetydande lumra lånadt möjligen namen nomina nord NORDISK FILOLOGI XIV Noreen norröne norske nysv ofvan oldtiden ordb ordet P. E. Müller pret prof rjett Ross rune Rökstenens saga sagaer sagn Sakses sannolikt sbst sein selv språk stammen stavelsen Sthm Tamm þó því tidskr undersøgelse útg verb verbet verið við Vll PPm Vll ÖM vokal væri Wimmer zeichen zeile äfter ældre ætla öfrigt
Pasajes populares
Página 55 - “The Science of Fairy Tales is concerned with tradition and not with literature. It finds its subjects in the stories which have descended from mouth to mouth from an unknown past; and if
Página 294 - Bibliotheca danica. Systematisk Fortegnelse over den danske Literatur fra 1482 til 1830 efter Samlingerne i
Página 380 - are fictitious matter, absolutely of the same kind as those miserable episodes that disfigure .Nial's Saga and many more, and show the sad decay of taste for true epic prose in the postclassic centuries, which had began to care for other things than native traditions.
Página 55 - made to works of conscious literary art, the value of such works is not in the art
Página 55 - yield of the existence of given tales in certain forms at periods and places
Página 55 - capable of determination: evidence in a word, which appropriates and fixes a preexisting tradition”.
Página 279 - paafaldende, hvis Digtet var forfattet under Indtryk fra Livet paa Island eller paa Grønland”.
Página 110 - hier unter der hand eines fremden aufzeichners nur wieder auch zum graphischen augenschein gebracht.
Página 103 - sich an der runenname fea und am ende rechts die worte anmand na fead,f'a
Página 134 - suffixalt -k, -1, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina.