Imágenes de páginas
PDF
EPUB

sitt af því ađ hefna föđur síns á Álfi konungi á Vendli (eftir Skjöldungasögu fekk Sigurðr hringr banasár í orustu viđ Álfssonu, sbr. frásögn Saxa í 9. bók (441-42), þar sem Ragnarr hefnir afa síns (Sigurđar brings) á ”Frey Svíakonungi” ɔ: ”Freys áttungi” – Álfi?). Konungataliđ í Cod.

run. lætur "Ragnar Álfsbana” vera föður þeirra fimm konunga, er áttu ađ hafa skift Danmörku međ sér fyrir daga Haralds hilditannar "), og Saxi segir ađ "Sivarus” (5: Ívarr Svíakonungur víðfađmi?) hafi reynt að brjóta undir sig, en eigi tekist. ”Ragnarr Álfsbani” stendur í röðinni (SRD. I. 28.) löngu á undan "Ragnari loðbrók” en nálægt Haraldi hilditönn og Hringi frænda hans (sbr. Ark. X. 135-136 bls.). Hins vegar gjörir Saxi og flest konungatöl Dana Ragnar "loðbrók” ađ sama manni og Ragnfröđ Danakonung (Reginfridus, Raganfredus † 814) og blandar föđur hans (Sigurdi hring) saman viđ þá fyrirrennara Ragnfröđar: Sigfröđ (Sigifridus) og Ála (Anulo), er börđust og fellu 812. Þó ađ þetta sé bygt á misskilningi og rangfærslu á útlendum sagnaritum, þá hafa margir sagnfræðingar nú á tímum dregið þá ályktun af því, ađ upptaka sögunnar um "Ragnar konung son Sigurđar hrings” væri ađ leita hjá þessum Danakonungum á 9. öld. En þađ er ekki að sjá, ađ elztu sagnaritarar Dana á miðöldunum hafi haft neina vitneskju um þessa konunga nema frá kirkjusögu Adams frá Brimum, og þađ virðist mjög ósennilegt, ađ Áli konungur (þ. Anulo), sem þeir gjörđu

1) Saxi telur þá ekki bræđur, en ýmislegt bendir til, ađ þeir eigi skylt viđ Hunding og sonu hans í Helgakviđunum; einn þeirra er nefndur Hundingr og annar "Haghwor” (Gmld. Krön. 26, sbr. Hávarðr eđa Hagbarůr Hundingsson Hkv. Hb. I. 14, Völs. 9, k. Fas.' I. 137.), en nálægt Hundingssonum standa Granmarssynir (Höðbroddr og bræđur hans), er falla fyrir sama manni (Helga Hundingsbana). Nú kallar Saxi Höðbrodd son Ragnars Svíakonungs Hundingssonar, og virđist danska sögusögnin þannig hafa ruglađ Ragnarssonum saman vid (Granmarssonu og) Hundingssonu. Bugge hefir (Helgedigtene 318--21) bent á skyldleika efnisins í Helgakviðunum og sögu Ragnars og Svanhvítar hjá Saxa (sbr. í 2. bók Saxa: Ragnarr ~ Svanhvit og í 9. bók: Ragnart ~ Svanlaug = Áslaug systir Svanhildar í Völs.). ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XVII, NY FÖLJD XII.

5

ađ "Hringi" af misskilningi, hafi líka orđiđ ađ "Hringi" eigi ađ eins á Íslandi, þar sem sagnamenn virđast hafa þekt "Sigurdhring" á 12. öld (međ því að hans er getiđ í Skjöldungasögu, sem er óháđ konungatölum Dana) heldur jafnvel á Vesturlöndum, þar sem Bugge hyggur ađ Ragnarsdrápa sé ort á seinna hluta 10. aldar af manni, sem taliđ hafi "Sigurd hring” föđur Ragnars. Þađ mun verđa ervitt ađ koma því saman, ađ sögur um "Ragnar son Sigurđar hrings” hafi gengið fyrir vestan haf á 10. öld, og þó sé sambandiđ milli þeirra og nafniđ "Sigurđr hringr” sprottiđ frá rituđum dönskum konungatölum fra 12. öld (!). Á þetta hefi eg bent í Ark. XII. 387 og þó heldur F. Detter ("Zur Ragnarsdrápa” Ark. XIII. 363–365) enn fast viđ skýringu Jessens á uppruna nafnsins "Sigurđr hringr” jafnframt því, sem hann er samdóma Bugge um Ragnarsdrápu '). Stafafelli 5. d. okt. 1899.

Jón Jónsson.

Några svenska ortnamn.

1. Hestra, Hester.
Vi hafva här att märka följande ortnamn:

1) Hesterhult, gård i Drängsereds socken, Årstads härad af Halmstads län, icke synnerligen långt från Hestra socken i Västbo härad. 2) Hestra, gård i Mårdaklefs socken, Kinds härad af Älfsborgs län. 3) Hestra, gård i Holtsljunga socken, samma härad. 4) Järnhestra, gård i Mossebo socken, samma härad. 5) Hestra, gård i Sexdräga socken, samma härad.

1) Misprentađ í Ark. XV. 255—261 (Liserus—Beow.)
256. bls.: 2. lina ađ ofan: "er” fyrir "r".

2. ađ nedan (neđanmáls): Volka fyrir Valka.

[ocr errors]

259.
261.

neđsta 1. neđanmáls: Sintra fyrir Sindra. Ath. viđ "Liserus" Lýsir "Lytir" (257, bls., 2. a. n.):

sbr. "Lydishof” í Víkinni í Noregi (Norske Gaardnavne II. 397).

ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XVII, NY FÖLJD XIII.

6) Stenhestra, gård i samma socken. 7) Hestra, gård i Tranemo socken, samma härad. 8) Kalfhester, gård i Tvärreds socken, samma härad. 9) Ängshester, gård i samma socken. 10) Hestra, gård i Sätila socken, Marks härad af Älfsborgs län. 11) Karlshester, gård i Kinnaromma socken, samma härad. 12) Dalshester, gård i Äspereds socken, Ås härad af Älfsborgs län. 13) Gunghester, gård i Toarps socken, samma härad. 14) Hestra, gård i Torpa socken, Vedens härad af Älfsborgs län. 15) Hestra, gård i Tämta socken, samma härad. 16) Hester, gård i Vists socken, Redvägs härad af Älfsborgs län. 17) Wrighuhæstær, skog i Västergötland, enl. VGL. IV. 11: 1; läget kan ej närmare bestämmas, men namnet föregår i listan hattas, nu Hatteråsen i Redvägs härad af Älfsborgs län; se nedan. 18) Hestra, gård i Bollebygds socken, Bollebygds härad af Älfsborgs län. 19) Tiestra, socken i Västbo härad af Jönköpings län. Den nämnes åren 1310, 1409 under formen Hestra, skrifves 1419 Hestra, 1402 Histræ; öfven formen Heyster förekommer enl. Sv. Dipl. NS. II. 20) Eldshestra, gård i Gryteryds

i socken, samma härad. 21) Festerås, gård i Långaryds socken, samma härad. 22) Stenhestra, gård i Åkers socken, Östbo härad af Jönköpings län. 23) Hestra, gård i Byarums socken, samma härad. 24) Hester, gård i Åsenhöga socken, (i äldre tider till) samma härad. 25) Hestra, socken i Mo härad af Jönköpings län; så skrifvet år 1540 "). 26) Angerdshestra, socken i samma härad, år 1412 skrifvet Angerdhaheyster 2 ), år 1446 Angridahester 3). 27) Hestra, gård i Lekeryds socken, Tveta härad af Jönköpings län. 28) fsv. Fwghelestra, torp i Bankeryds socken, samma härad“). 29) Hester, gård i Ödestugu socken, Västra härad af Jönköpings län. 30) Glinghester, gård i Melby socken, Östra härad af Jönköpings län. 31) Långhester, gård i Skede socken, samma härad. 32) Gefvelhester, gård i samma socken. 33) Erikshester, gård i Hvetlanda socken, samma härad. 34) Hester, gård i Bexheda socken, samma härad. 35) Appelhester, gård i Alsheda socken, samma härad. 36) Glinghester, gård i samma socken. 37) Vagnhester, gård i samma socken. 38) Hestra, gård i Vireda socken, Norra Vedbo härad af Jönköpings län. ) 39) Spelhester, fsv. Spillistra '), gård i Askeryds socken,

1) Styffe Skandinavien under unionstiden s. 106. 2) Sy. Dipl. NS. II. 3) Se tillägget s. 75. 4) Så skrifvet år 1500 enl. C. Silfverstolpe Vadstena klosters jordebok 1500 s. 84; år 1480 felaktigt Foklalesther.

, samma härad. 40) Blankhester, gård i Adelöfs socken, samma härad. 41) Kålhester, gård i Eksjö socken, Södra Vedbo härad af Jönköpings län. 42) Hester, gård nära Smålandsgränsen i V. Ryds socken af Ydre härad 2) (hvilken socken i söder gränsar till Jönköpings län). 43) Hestrahult, gård i Sunds socken af samma härad. 44) Hestra, gård i Torpa socken af samma härad, hvilken jag tidigast funnit omnämnd år 1369 under formen heestra '). 45) fsv. Hystraholt, gård i Asby socken af samma härad“). 46) Hester, gård i Ekeby socken, Göstrings härad af Linköpings län (hvilken socken gränsar till Jönköpings län).

Detta ortnamn har icke blifvit tillfredsställande förklaradt. Jag uppehåller mig naturligtvis ej vid tidigare försök att tolka Hestra såsom sammansatt af hed och stad eller Allvins mening, att ordet etymologiskt sammanhänger med ags. héhst 'högst. I sin förträffliga uppsats om svenska ortnamn i Sv. Landsm. I synes frih. G. Djurklou s. 553 vilja ställa de småländska namnen på -hestra, -hester till sv. häst grund af de ypperliga betesmarker, som enl. nämnde förf. finnas eller funnits vid de gårdar, som bära sådana namn. Denna sammanställning är fonetiskt sedt icke oantaglig: sv. häst, fsv. hæster, isl. hestr utgår nämligen sannolikt från ett urnord. *hæistar af *hahistan (Noreen Aschw. gr. § 93. 1);

1) Silfverstolpe Vadstena klosters jordebok 1500, s. 114. 2) Häradet räknades under medeltiden till Småland. 3) I en handling publicerad af Rääf Beskr. öfver Ydre härad 1: 173. 4) Vadst. klosters jordeb. s. 113 från år 1500. 1) Jfr Noreen Aschw. gr. § 124. 2. 2) Jfr ib. § 80. II. 2.

2

[ocr errors]

men jag anser det från ordbildningslärans synpunkt ogörligt att acceptera den. Dessutom blir det, om man ansluter sig till densamma, svårt att förklara, hvarför de namn, i hvilka orden Hester, Hestra ingå, icke uppträda å andra trakter af vårt land än dem, som ofvan angifvits, utan endast förekomma inom ett visst område, hvars gränser noggrannt kunna angifvas, och som för öfrigt endast utgör en ringa del af landet. Hade ordet betydt 'betesmark’, skulle man sannolikt äfven påträffat det någonstädes i sydligaste, mellersta eller norra Sverige.

Då man söker härledningen till detta ord, har man att utgå från det obestridliga faktum, att det i äldre tid haft stamvokalen -ei- af germ. -ai- Detta framgår till full evidens af de ofvan anförda formerna med -ee-, --, -j- och -ey-. Formen Angerdhahcyster från Mo härad (nr 26) visar, att den gamla diftongen så sent som i början af 1400-talet kvarlefde i dessa trakter). För öfrigt uppträder i stamstafvelsen vanligen e, ee (nr 19, 44). Stamvokalen i (Wrighu)hæster (nr 17) förhåller sig till den i Heestra som fsv. bæsker till bēsker 2). Härmed bör sammanhållas, att enligt de uppgifter jag erhållit namnen Hestra uttalas med slutet (kort) e, under det att namnen på -hester i allmänhet hafva (kort) ä. I de förstnämnda fallen följde på stamvokalen en heterosyllabisk, i de senare en tavtosyllabisk konsonantgrupp. Slutligen må anmärkas, att i-vokalen i Histre, Spilhistr (nr 19, 39) är att bedöma såsom i de motsvarande af Kock Unders. i sv. språkhist. s. 39 följ. anförda fallen.

Den germ. stam *haistra-, från hvilken dessa namn sålunda utgå, motsvarar enligt min mening mht. heister 'ung bok l. ek', ty. heister i Hessen liksom i Osnabrück (hester) i bet. 'bok (Fagus)', å andra ställen å det högtyska språkområdet, som det tyckes, i den mht. bet., mnt. heistcre, fris.

« AnteriorContinuar »