Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Resultados 1-5 de 25
Página 43
... antaga . Mot Grundtvig anf . st . anser jag detsamma vara förhållandet med förekomsten af namnet Hil- debrand i Sv . handskr . B till Didr . s . kap . 178. Namnet Hildebrand förekommer äfven i dB , men att det äfven där är senare ...
... antaga . Mot Grundtvig anf . st . anser jag detsamma vara förhållandet med förekomsten af namnet Hil- debrand i Sv . handskr . B till Didr . s . kap . 178. Namnet Hildebrand förekommer äfven i dB , men att det äfven där är senare ...
Página 68
... antaga , men hvilka tillhört grundformen , kan ej afgöras . Man behöfver nämligen ej förutsätta , att i denna med nödvändighet upp- tagits desamma som i dess källa , såvida man ej med Grundt- vig antager den danska visan vara endast en ...
... antaga , men hvilka tillhört grundformen , kan ej afgöras . Man behöfver nämligen ej förutsätta , att i denna med nödvändighet upp- tagits desamma som i dess källa , såvida man ej med Grundt- vig antager den danska visan vara endast en ...
Página 80
... antaga , att sköldeuppräkningen upp- tagit 13 verser , så komma vi nu till den 44 : de . 44. SA23 : " Och hör ( er ) duu Sefuar snaresuenn , doch huadh Jagh seger digh , denn skattenn skall du krefuia uth , som dee böra gifua migh . Jfr ...
... antaga , att sköldeuppräkningen upp- tagit 13 verser , så komma vi nu till den 44 : de . 44. SA23 : " Och hör ( er ) duu Sefuar snaresuenn , doch huadh Jagh seger digh , denn skattenn skall du krefuia uth , som dee böra gifua migh . Jfr ...
Página 110
... antaga , om þiðreks saga och folkvisan på skilda vägar obe- roende af hvarandra fått dessa uppgifter . Hvad namnet Isung beträffar , så finner jag ej något skäl till att antaga något som man synes böjd att göra att vi i þiðr . saga ...
... antaga , om þiðreks saga och folkvisan på skilda vägar obe- roende af hvarandra fått dessa uppgifter . Hvad namnet Isung beträffar , så finner jag ej något skäl till att antaga något som man synes böjd att göra att vi i þiðr . saga ...
Página 155
... antaga , att valet av strålar på senare stället åsyftar en stegring , i det därmed menas uddhvassa pilar . S. 136 , r . 27 : affecterat . Handskriftens form affectat torde vara menad , näml . lat . affectatus . = S. 138 , r . 20 ...
... antaga , att valet av strålar på senare stället åsyftar en stegring , i det därmed menas uddhvassa pilar . S. 136 , r . 27 : affecterat . Handskriftens form affectat torde vara menad , näml . lat . affectatus . = S. 138 , r . 20 ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.