Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Resultados 1-5 de 17
Página
... Gös sĺsom förklenande personbeteckning i svenskan 177 Otto von Friesen , Till tolkningen af Tune - stenen . Sophus Bugge , Det oldislandske elliptiske Udtryk sólsetra , sólsetrum . . . 191 200 E. Mogk , Anmälan av " Sproglig ...
... Gös sĺsom förklenande personbeteckning i svenskan 177 Otto von Friesen , Till tolkningen af Tune - stenen . Sophus Bugge , Det oldislandske elliptiske Udtryk sólsetra , sólsetrum . . . 191 200 E. Mogk , Anmälan av " Sproglig ...
Página 177
... Gös sĺsom förklenande personbeteckning i svenskan . Den sista strofen i C. F. Dahlgrens dikt Vĺrbäcken börjar med de bekanta raderna Sjön han är en dummer gös Jemt han gĺr i bo och ... Gös . 177 Gös sĺsom förklenande personbeteckning ...
... Gös sĺsom förklenande personbeteckning i svenskan . Den sista strofen i C. F. Dahlgrens dikt Vĺrbäcken börjar med de bekanta raderna Sjön han är en dummer gös Jemt han gĺr i bo och ... Gös . 177 Gös sĺsom förklenande personbeteckning ...
Página 178
... gös ersätta Jöns . Skalden skulle alltsĺ , drifven af rimnöd , tillgripit en licentia poetica . C. F. Dahlgren var ... gös . Det andra förklaringsförsöket har framställts af Noreen i Ark . 6 : 337. Han anmärker : " C. F. Dahlgren har som ...
... gös ersätta Jöns . Skalden skulle alltsĺ , drifven af rimnöd , tillgripit en licentia poetica . C. F. Dahlgren var ... gös . Det andra förklaringsförsöket har framställts af Noreen i Ark . 6 : 337. Han anmärker : " C. F. Dahlgren har som ...
Página 179
... gös ingalunda saknar äldre motstycken . I själfva verket begagnade sig skalden , när han skref sitt " en dum- mer gös " , af en sammanställning , som redan fanns i litte- raturen , sĺväl i poesiens sprĺk som i hvardagsprosan . Jag anför ...
... gös ingalunda saknar äldre motstycken . I själfva verket begagnade sig skalden , när han skref sitt " en dum- mer gös " , af en sammanställning , som redan fanns i litte- raturen , sĺväl i poesiens sprĺk som i hvardagsprosan . Jag anför ...
Página 180
... gös 1. göser ( hos Cederhielm ) som ett förklenande ord om människor . ( Exemp- let frĺn Livin är dock i detta hänseende ej fullt klart ) . Hurudan var dĺ den beskaffad , som kunde kallas gös ? Exemplet frĺn Kolmodin visar oss gös ...
... gös 1. göser ( hos Cederhielm ) som ett förklenande ord om människor . ( Exemp- let frĺn Livin är dock i detta hänseende ej fullt klart ) . Hurudan var dĺ den beskaffad , som kunde kallas gös ? Exemplet frĺn Kolmodin visar oss gös ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen áriđ ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvćtt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortćllingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable sćrlig sćtningen ţá ţat ţeir ţér ţessa ţiđr ţví typen uppteckningar verb verbet veriđ verse viđ visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ćldre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.