Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Resultados 1-5 de 64
Página
... Verbets stilling i sætningen i det norröne sprog . 209 Axel Kock , Till de nordiska språkens historia . I. En syntaktisk egendomlighet i nordiska språk ( s . 241 ) . II . Till frågan om omljudet och vokalharmonien i fornmorskan ( s ...
... Verbets stilling i sætningen i det norröne sprog . 209 Axel Kock , Till de nordiska språkens historia . I. En syntaktisk egendomlighet i nordiska språk ( s . 241 ) . II . Till frågan om omljudet och vokalharmonien i fornmorskan ( s ...
Página 147
... preposition , utan som från verbet oskiljaktig partikel ) , hade man väntat ett omnämnande därav i ordlistan , låt vara att missuppfattning av meningen icke torde vara att befara . S. 9 , r . 13 : helsan . Såsom Tamm : Anmärkningar . 147.
... preposition , utan som från verbet oskiljaktig partikel ) , hade man väntat ett omnämnande därav i ordlistan , låt vara att missuppfattning av meningen icke torde vara att befara . S. 9 , r . 13 : helsan . Såsom Tamm : Anmärkningar . 147.
Página 150
... verbet maka hörande substantiv mlt . make f . " förfärdi- gande " ( t . mache ) , här att fatta i bet . medel ( material ock redskap ) för förfärdigande . I förbigående frågas , om icke == i följande rader lunden ock sunden skulle kunna ...
... verbet maka hörande substantiv mlt . make f . " förfärdi- gande " ( t . mache ) , här att fatta i bet . medel ( material ock redskap ) för förfärdigande . I förbigående frågas , om icke == i följande rader lunden ock sunden skulle kunna ...
Página 154
... Verbet är väl egentl . samma som mlt . spenen " avvänja från modersbröstet " , men Stiernhielm menar nog , att verbet skall betyda " locka " , liksom fsv . spana ( även i tavtologien lokka ok spana ) samt isl . spenja ( det se- nare är ...
... Verbet är väl egentl . samma som mlt . spenen " avvänja från modersbröstet " , men Stiernhielm menar nog , att verbet skall betyda " locka " , liksom fsv . spana ( även i tavtologien lokka ok spana ) samt isl . spenja ( det se- nare är ...
Página 157
... verbet , om också riktig i sak , icke passar att använda på grund av det följande bygde i lufften slott , föreslår jag att översätta : " fantiserade " . Egentliga betydelsen torde vara " se spöken " , medan det norska spjåka ( jfr ...
... verbet , om också riktig i sak , icke passar att använda på grund av det följande bygde i lufften slott , föreslår jag att översätta : " fantiserade " . Egentliga betydelsen torde vara " se spöken " , medan det norska spjåka ( jfr ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.