Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17 |
Dentro del libro
Página 155
12 f . , kan man sluta , att ännu på Hiärnes tid stråle i poetisk stil kunde brukas i den gamla bet . " pil ” . Då kolff egentl . var en i framändan trubbig pil , kan man antaga , att valet av strålar på senare stället åsyftar en ...
12 f . , kan man sluta , att ännu på Hiärnes tid stråle i poetisk stil kunde brukas i den gamla bet . " pil ” . Då kolff egentl . var en i framändan trubbig pil , kan man antaga , att valet av strålar på senare stället åsyftar en ...
Página 158
Men mlt . span , som är ' = sy . spann , brukas väl om ett par dragare , men icke om par i allmänhet . Då etymon är alldeles obekant , så att man icke ens vet , om ordet uttalas spanneller spān- , kunde man lika gärna gissa ...
Men mlt . span , som är ' = sy . spann , brukas väl om ett par dragare , men icke om par i allmänhet . Då etymon är alldeles obekant , så att man icke ens vet , om ordet uttalas spanneller spān- , kunde man lika gärna gissa ...
Página 159
... isl . strútr ) , styrkes av det danska strut fyruddigt hvetebröd ( som brukas vid fastlagen ock på hälgdagsaftnar ) , där det slutande t ( i motsats till det gamla danska strud ) röjer inflytelse från lågtyskan . S. 214 , r . 33 f .
... isl . strútr ) , styrkes av det danska strut fyruddigt hvetebröd ( som brukas vid fastlagen ock på hälgdagsaftnar ) , där det slutande t ( i motsats till det gamla danska strud ) röjer inflytelse från lågtyskan . S. 214 , r . 33 f .
Página 161
Men hvarför översätta , då oro ännu brukas ? I alla händelser visar just detta ord , att här icke är fråga om pendel - ur , utan Runius har nog menat ett spindelur ( antagligen ett s . k . byxsäcks - ur ) . Hos spindelur är orons axel ...
Men hvarför översätta , då oro ännu brukas ? I alla händelser visar just detta ord , att här icke är fråga om pendel - ur , utan Runius har nog menat ett spindelur ( antagligen ett s . k . byxsäcks - ur ) . Hos spindelur är orons axel ...
Página 166
Ejäntligen ålåge det mig nu att visa , huru sin kunnat kåmma att brukas , där man ejäntligen väntar påssesiva för första ock andra personen . Från denna bevisningssjyldighet befria mig dåck några likartade fall , som klarligen visa ...
Ejäntligen ålåge det mig nu att visa , huru sin kunnat kåmma att brukas , där man ejäntligen väntar påssesiva för första ock andra personen . Från denna bevisningssjyldighet befria mig dåck några likartade fall , som klarligen visa ...
Comentarios de la gente - Escribir un comentario
No encontramos ningún comentario en los lugares habituales.
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
anför anser antaga användes auch beror betydelse bild blifvit bliver blott brukas brytning Bugge dansk dass Didrik eigi eine findes finnes form Fortællingen fråga följande FÖLJD förekommer förklaras gamle gott grund gös hafi hafva Halvdan hand hann Harald hava have hele Historie hvilka hvilket hörer ikke Jónsson Kock Konge konsonant konungs kort land lines mening motsvarande möjligt namn nicht ning nord NORDISK FILOLOGI Noreen Norge norske nysv Odin ordet Plac prof saga sagan Sagn Sagnet senare skrifter språk stelle synes þađ þat þeir því torde tydligen typen ursprungligen uttryck verb verbet vers verse viđ visa visan vokal yngre äfven äldre
Pasajes populares
Página 304 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 284 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 348 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 236 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 279 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 92 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 234 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 235 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 234 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.