Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17 |
Dentro del libro
Página 44
... hvarföre det tydligen är en yngre utbildning . Motivet ĺterkommer äfven i fAB , men har säkerligen ej funnits i deras danska original , utan har i dessa upptagits frĺn nĺgon annan färöisk visa . Samma vers finnes i Arngrims synir ...
... hvarföre det tydligen är en yngre utbildning . Motivet ĺterkommer äfven i fAB , men har säkerligen ej funnits i deras danska original , utan har i dessa upptagits frĺn nĺgon annan färöisk visa . Samma vers finnes i Arngrims synir ...
Página 45
... hon stendur á högum fjalli : ellivu eigir hann synir sćr , ellivu eigir hann synir sćr , og tólfti er riddarin snjalli . og tólvti er Sjúrđur snjálli , Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty Klockhoff : Folkvisan om k .
... hon stendur á högum fjalli : ellivu eigir hann synir sćr , ellivu eigir hann synir sćr , og tólfti er riddarin snjalli . og tólvti er Sjúrđur snjálli , Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty Klockhoff : Folkvisan om k .
Página 46
Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty enligt sagan ägde Arngrim tolf söner , af hvilka den tolfte , Angantyr , var den främste , men enligt piđr . s . hade Isung endast elfva söner , och Sigurd var hans märkesman .
Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty enligt sagan ägde Arngrim tolf söner , af hvilka den tolfte , Angantyr , var den främste , men enligt piđr . s . hade Isung endast elfva söner , och Sigurd var hans märkesman .
Página 47
Tillägget har tydligen hämtats ur Vedels samling . Att fA 6 , lin . 2 har större likhet med dBa och dBc än med dBb ( Vedel ) , är väl endast tillfälligt . De olika formerna pĺ jättens namn i de danska uppteckningarna kunna hänföras till ...
Tillägget har tydligen hämtats ur Vedels samling . Att fA 6 , lin . 2 har större likhet med dBa och dBc än med dBb ( Vedel ) , är väl endast tillfälligt . De olika formerna pĺ jättens namn i de danska uppteckningarna kunna hänföras till ...
Página 57
Sagan har tydligen den ursprungliga versionen ; jfr Rosengarten ed . Grimm v . 1346 ( om striden mellan Witeg och Aspriân ) : Er schriet im ouch abe ein ahsel swie stark ein ros wćre , ez hćte gnuoc ze tragen .
Sagan har tydligen den ursprungliga versionen ; jfr Rosengarten ed . Grimm v . 1346 ( om striden mellan Witeg och Aspriân ) : Er schriet im ouch abe ein ahsel swie stark ein ros wćre , ez hćte gnuoc ze tragen .
Comentarios de la gente - Escribir un comentario
No encontramos ningún comentario en los lugares habituales.
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
anför anser antaga användes auch beror betydelse bild blifvit bliver blott brukas brytning Bugge dansk dass Didrik eigi eine findes finnes form Fortćllingen frĺga följande FÖLJD förekommer förklaras gamle gott grund gös hafi hafva Halvdan hand hann Harald hava have hele Historie hvilka hvilket hörer ikke Jónsson Kock Konge konsonant konungs kort land lines mening motsvarande möjligt namn nicht ning nord NORDISK FILOLOGI Noreen Norge norske nysv Odin ordet Plac prof saga sagan Sagn Sagnet senare skrifter sprĺk stelle synes ţađ ţat ţeir ţví torde tydligen typen ursprungligen uttryck verb verbet vers verse viđ visa visan vokal yngre äfven äldre
Pasajes populares
Página 304 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 284 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 348 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 236 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 279 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 92 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 234 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 235 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 234 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.