Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Página 44
... tydligen är en yngre utbildning . Motivet åter- kommer äfven i fAB , men har säkerligen ej funnits i deras danska original , utan har i dessa upptagits från någon annan färöisk visa . Samma vers finnes i Arngrims synir , v . 58 . I SBC ...
... tydligen är en yngre utbildning . Motivet åter- kommer äfven i fAB , men har säkerligen ej funnits i deras danska original , utan har i dessa upptagits från någon annan färöisk visa . Samma vers finnes i Arngrims synir , v . 58 . I SBC ...
Página 45
... v . 1 : Arngrímur eigir eina borg , hon stendur á högum fjalli , ellivu eigir hann synir sær , og tólfti er riddarin snjalli . Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty Klockhoff : Folkvisan om k . Didrik . 45.
... v . 1 : Arngrímur eigir eina borg , hon stendur á högum fjalli , ellivu eigir hann synir sær , og tólfti er riddarin snjalli . Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty Klockhoff : Folkvisan om k . Didrik . 45.
Página 46
Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty enligt sagan ägde Arngrim tolf söner , af hvilka den tolfte , Angantyr , var den främste , men enligt þiðr . s . hade Isung endast elfva söner , och Sigurd var hans märkesman ...
Versen passar tydligen bättre i Arngr . synir , ty enligt sagan ägde Arngrim tolf söner , af hvilka den tolfte , Angantyr , var den främste , men enligt þiðr . s . hade Isung endast elfva söner , och Sigurd var hans märkesman ...
Página 47
... tydligen hämtats ur Ve- dels samling . Att fA 6 , lin . 2 har större likhet med dBa och dBc än med dBb ( Vedel ) , är väl endast tillfälligt . - De olika formerna på jättens namn i de danska upp- teckningarna kunna hänföras till en ...
... tydligen hämtats ur Ve- dels samling . Att fA 6 , lin . 2 har större likhet med dBa och dBc än med dBb ( Vedel ) , är väl endast tillfälligt . - De olika formerna på jättens namn i de danska upp- teckningarna kunna hänföras till en ...
Página 57
... tydligen den ursprungliga versionen ; jfr Ro- sengarten ed . Grimm v . 1346 ( om striden mellan Witeg och Aspriân ) : Er schriet im ouch abe ein ahsel - swie stark ein ros wære , ez hæte gnuoc ze tragen . Öfriga visuppteckningar hafva ...
... tydligen den ursprungliga versionen ; jfr Ro- sengarten ed . Grimm v . 1346 ( om striden mellan Witeg och Aspriân ) : Er schriet im ouch abe ein ahsel - swie stark ein ros wære , ez hæte gnuoc ze tragen . Öfriga visuppteckningar hafva ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.