Imágenes de páginas
PDF
EPUB

ΕΝΑ ΘΥΜΟΝ ΕΧΟΝΤΕΣ.

Εκ

ΠΥΛΑΣ ἐφρούρει Νίσος, Ὑρτάκου γόνος,
μαλ ̓ ἐν μάχαισι θοῦρος, ἐκ δ ̓ ἔπεμψέ νιν
Ιδη κυναγὸς, Αἰνέᾳ παραστάτην
λόγχῃ τε κλεινὸν καὶ θόοις τοξεύμασι.
τούτῳ δ ̓ ἑταῖρος προυστάτει πυλῶν ὁμοῦ
Ευρύαλος, εἶδος ἔξοχος τῶν Αἰνέου,
πάντων θ ̓ ὅσοι φοροῦσι Τρωικὴν σάγην,
ἄρτι χνοάζων ἄξυρον παρηΐδα.

τοῖσδ ̓ εἰς ἔρως ἦν, ἐς μάχην θ' ὁρμὴ μία,
καὶ νῦν τὸν αὐτὸν ἔλαχον ἐν πύλαις πάλον.
λέγει δὲ Νίσος· ἦ θεοῖ, φίλ', ἐν φρεσὶν
ἔδωκαν ἡμῖν τήνδε την προθυμίαν ;
ἢ τοἐπιθυμεῖν τοὖν ἑκάστοισιν κρατοῦν,
θεὸς οὗτος ἀνθρώποισιν; ὡς ἐμοὶ πάλαι
ἅμιλλαν ἤ τί γ ̓ ἔργον ὁρμαίνει μέγα
ὁ θυμός, οὐδέ μ' ἀργίᾳ στέργειν ἐᾷ.
τὸ τῶν πολεμίων θάρσος εἰσορᾶς ὅσον;
σπάνις γε πύρσων, διαβεβρεγμένοι δ ̓ ὕπνῳ
οἴνῳ τε κείνται, πᾶς τ ̓ ἐσίγησεν τόπος.
νῦν οὖν ἄκουσον οἷά μοι παρίσταται
ἅπας μετελθεῖν Αἰνέαν βοᾷ λεώς,
δημός τε χοὶ γέροντες, ἐκπέμψαι θ' ἅμα
τοὺς ἀγγελοῦντας οὗ καθέσταμεν τύχης
σοὶ δ ̓ ἢν δίδωσιν ἂν θέλω,—τούργου δ' ἐμοὶ

αν

αὔτ ̓ ἀρκέσει τὸ κῦδος—ἑυρήσειν ὁδὸν

ἔοιχ ̓ ὑπ ̓ ὄχθον τόνδ' ἐς Εὐάνδρου πόλιν.

G. K.

Mira.

WHEN first the Siren Beauty's face
My wandering eye surveyed,
Unmoved I saw each fraudful grace,

That round th' enchantress played:

And still, with careless mien elate,
Defied the Paphian's wile;
As ambushed in a look he sate,

Or couched beneath a smile.

And still to rove I madly vowed
Along the dangerous way,
Secure, where other boasters bowed
Before the tyrant's sway.

Nor learned my breast to heave the sigh,
Or pour the secret heart;
Till Mira from her beamy eye

[ocr errors]

Despatched th' unerring dart.

Fly, fatal shaft,' with cruel zeal

The conscious murtheress cried, 'And teach yon haughty boy to feel The anguish due to pride.'

To soothe the soul-subduing pain

Awhile I fondly strove;

But combated, alas! in vain,

Th' omnipotence of Love.

Mira.

LUMINA cum primum, memini, juvenilia cepit
Virgineo quicquid ludit in ore decus,
Tutus ab illecebris veneres mirabar inermes:
A nobis famam nulla puella tulit.

Hinc animo audaci nimium vultuque superbo
Spernebam Paphii mollia tela Dei;

Seu roseo insidias struxit male fidus in ore,
Seu risus inter retia texit Amor.

Sæpe quidem dixi, fallacis nescius auræ,
Me tuto angustam posse tenere viam ;
Imprudens nimium! qui me tam sæpe negavi,
Cætera qui vincit, vincere posse Deum.

[ocr errors]

Nam neque adhuc noram tristi suspiria cura
Ducere, nec querulæ tangere fila lyræ;
Cum Mira ex oculis, Phœbei fulguris instar,
Misit vindicta tela ministra suæ.

I, fuge,' fatalis clamavit conscia plagæ,

6

:

'I, pete,' ait, durum, fida sagitta, latus Hinc tandem, hinc discat nostri contemptor oportet,

Quæ sint feminea vulnera missa manu.'

Pectoris ut sævos possem sanare dolores,
Tentavi medica quicquid in arte fuit;

Sed frustra petii duro me opponere morbo :
Ah! medica non est arte fugandus Amor.

Then ah! at length, stern Power, forbear,
Thy wrath at length forego:
Enough my youth has felt of care;
Enough has tasted woe.

Or if ordained by stubborn fate

To drag th' eternal chain,

Doomed, as I bend beneath its weight,

To court relief in vain;

To Mira equal toil impart;

On her thy pang bestow;

Thrill with Love's agony her heart,

And bid her suffer too.

Wrangham.

The wise Men of Gotham.

THREE wise men of Gotham

Went to sea in a bowl;

And if the bowl had been stronger,

My song had been longer.

Gammer Gurton.

Improbe, parce, Puer, pennatum intendere ferrum ;

In me crudeles desine ferre minas:

Præteritos egi non tam feliciter annos;
Experta est varias nostra juventa vices.

Sin, quæ dispensant mortalia fila, sorores
Imposito prohibent solvere colla jugo;
Si me fata jubent æternam ferre catenam,
Nec prodest votis solicitasse Deos;

Tu saltem Miræ similem, Puer, incute plagam ;
Languescat, quæso, vulnere nympha pari:
Hæc quoque cognoscat quid sit succumbere amori,
Transadigatque animas una sagitta duas.

Philosophi Tusculani.

TRES Philosophi de Tusculo
Mare navigarunt vasculo:

Si vas id esset tutius,

Tibi canerem diutius.

G. C.

H. D.

« AnteriorContinuar »