überhaupt eine Brücke hinüberführte, müsste sie sehr, sehr lang sein... Die Vf. spricht so viel von der unaufgeklärten Kindlichkeit der Ljóðaháttrstücke. Wie verschieden spiegelt sich doch die Welt in menschlichen Netzhäuten! Schweigen wir von der Meistersingerei der grossen Merkgedichte, die zwar nicht eben adelsstolz, aber darum doch nicht kindlich und priesterlich ist auch das fabulierende Leben in Skírn. und Helgis Wiederkehr, auch diese Kunst mit ihrem feinen Spiegeln des Sicht- und Hörbaren, mit ihren technischen Hilfsgestalten und -auftritten, ist das Gegenteil von 'urtümlicher Unschuld'. Es wird dabei bleiben, dass diese Kunst des einseitigen Ereignislieds typologisch jünger ist als die des doppelseitigen. Um es in greifbaren Beispielen zu geben: ein Segitu pat, hirðir, er þú á haugi sitr' ist jünger als prymr sat á haugi; ein Spiegeln des Flammenritts durch Fragen und Antworten dreier Personen, darunter eine ad hoc erfundene, ist jünger als das Berichten gradheraus: 'das Feuer raste... Sigurd spornte sein Ross...' Der Ref. findet nach wie vor die Vermutung berechtigt: den einseitigen Typus des Ereignislieds haben kunstbewusste, formgewandte Dichter der Wikingzeit aus dem . doppelseitigen herausgebildet. Der Vorgang vollzog sich in ganz anderen Lüften als denen der kultischen Menschenschlachtung und der Tiermasken. Was dem Ref. vor zwanzig Jahren noch als ernste Schwierigkeit erschienen war (Zeitschr. f. d. Altert. 46, 215), würde er jetzt anders ansehen. In der Kulturgeschichte geht es nicht immer in 'allmählichem Wachstum': es gibt Klüfte und Sprünge, es gibt schöpferische Hirne, die fühlbar Neues hinstellen. War in unserm Falle der dänische Dichter des Bjarkilieds solch ein Neuerer? Wiewohl ungläubig, zählt der Ref. dieses Buch zu denen, die der Fachgenosse lesen sollte. Es schärft das Nachdenken über die Formfragen. Nebenher verscheucht es die Täuschung, als gebe es in feineren Eddafragen eine communis opinio. Die Vf. redet zwar mehrmals von einer solchen, aber manchem Leser wird es da gehn wie dem Ref., dass er sich sagt: o weh, ich stehe ausserhalb! Von fruchtbaren Einzelbeobachtungen sei zum Schluss noch diese erwähnt (S. 75): Zwei der Wortberührungen zwischen dem Thrym- und dem alten Sigurdlied zeigen das erste Gedicht, gegen die herrschende Annahme, als das empfangende; besonders die Zeile ok hon (hann) þat orđa alz fyrst um kvad ist gedacht für Brot 6, wo sie ausdrucksvoll zeichnet, wie sich der eine Gedanke vordrängt vor dem, was sonst zu sagen wäre. An den Stellen des Thrymliedes fehlt dieser tiefere Hintergrund. Arlesheim bei Basel. Andreas Heusler. Bibliografi för 19201. Av Sven Grén Broberg. I. Bibliografi, litteraturhistoria och biografi. Boor, H. de. Nordisch. [Nordisk filologisk bibliografi för 1917 och 1918.] (Jahresbericht . . . d. germ. philol. Jahrg. 39 u. 40 (1917/18). T. 2. S. 1-29.) Broberg, Sven Grén. Bibliografi över de under 1919 från trycket utgivna, huvudsakligen svenska skrifter och uppsatser, som röra modersmålsundervisningen. (Årsskrift för modersmålslärarnas förening. 1919-1920. S. 11-24.) [Nordisk filologisk] Bibliografi för 1918. (Ark. Bd 36. S. 350 -384.) Erichsen, B., og Krarup, Alfr. Dansk historisk Bibliografi. Udg. paa Carlsbergfondets Bekostning. Bd 1. H. 3. S. 379-538. Kbh. 8:0. Hasselberg, Carl J. E. Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland. och Härjedalen. Källförteckning. Med 15 faksimiler. Örnsköldsvik. 8:0. 261 s. Heilskov, Chr. Dansk Provinstopografi. Historisk-topografisk Tids skrift-Index for Danmark udenfor Hovedstaden. Kbh. 8:0. VIII, 531 s. Historisk-topografisk Tidsskrifts-Index for Københavns Amt. S. 25 -47. (Aarbog, udg. af Hist. Samf. f. Københavns Amt. 1920. Tillæg.) Historisk-topografisk Tidsskrifts-Index for Odense Amt. (Aarbog f. Odense og Assens Amter. Bd 2. S. 333-369.) Historisk-topografisk Tidsskrifts-Index for Ringkøbing Amt. (Hardsyssels Aarbog. Bd 14. S. 1—22.) Historisk-topografisk Tidsskrifts-Index for Thisted Amt. Kbh. 8:0. 16 s. (Tillæg til Hist. Aarbog f. Thisted Amt. 1920.) Historisk-topografisk Tidsskrifts-Index for Vejle Amt. Kbh. 8:0. 32 s. (Bilaga till Vejle Amts Aarbøger. 1920.) Hermannsson, Halldór. Bibliography of the Eddas. Ithaca, N. Y. 8:0. (10), 95 s. (= Islandica. Vol. 13.) Indhold av Maal og minne 1909-1920. (MoM. 1920. S. 143-155.) 1 Några skrifter, tryckta före 1920, som. icke kommit att medtagas i föregående årsbibliografier, anföras även här. Av utrymmesskäl hava tyvärr icke mindre än 158 skrifter, huvudsakligen inom avdelningarna V, VĨ och Bihang, måst uteslutas. Förteckning å starkare förkortningar av tidskriftstitlar m. m. bifogas vid slutet av bibliografien. ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXXVIII, NY FÖLJD XXXIV. Lundberg, Oskar. Nordisk ortnamnslitteratur 1919. Bibliografisk förteckning. (NoB. Arg. 8. S. 178-188.) Munthe, Wilhelm. Norges historie. Bibliografi for 1917. Bibliografi for 1918. (HTno. R. 5. Bd 4. Bihang: s. 47-129.) Rothman, Sven. Ur 1918 års [kulturhistoriska] litteratur. (Rig. Bd 3. S. 199-208.) Samzelius, Jonas L:son. Svensk litteraturhistorisk bibliografi. 38. 1919. (Samlaren. N. F. Årg. 1. Bihang: 32 s.) Sandström, Josef. Ett "landsarkiv" från medeltiden. Ett bidrag till det svenska arkivväsendets historia. (Rig. Bd 3. S. 23-32. Även i StOA. S. 23-32.) Setterwall, Kristian. [Svensk historisk] Bibliografi 1919. (HTsv. Årg. 40. Bilaga. S. 585-612.) Sommerfeldt, W. P. Norsk arkeologisk literatur 1918. (Oldtiden. Bd 8. S. 253-257.) Walde, O. Storhetstidens litterära krigsbyten. En kulturhistoriskbibliografisk studie. 2. Upps. 8:0. (5), 511 s., 20 pl. Welin, S. Översikt av tidskrifter och liknande publikationer, som innehålla uppsatser av historisk, kulturhistorisk och biografisk art rörande Västergötland från och med 1915. (VgFT. D. 4. S. 77-83.) West, F. J. Oversigt over de i Rigsarkivet opbevarede Arkivalier vedrørende Hertugdømmet Slesvig eller Sonderjylland. (Fortid og Nutid. Bd 3. S. 40-65.) Vetenskaplig forskning. Årsbok 1920. Sthm. 8:0. (7), 211 s. Innehåller bl. a.: Svensk fornkunskap av T. J. Arne. Svensk historieforskning. Forntiden av Birger Nerman. Medeltiden av Gottfrid Carlsson. - Nordiska språk. Runologi av Elias Wessén. Äldre språkhistoria av Elias Wessén. Fornsvenska och svensk språkhistoria av Erik Neuman. Nysvenska och stilistik av Natanael Beckman. Folkmål av Johan Götlind. Ortnamnsforskning av Oskar Lundberg. Fonetik och metrik av Olof Gjerdman. Svensk folkkännedom av N. E. Hammarstedt.] Cornell, Henrik. En dominikansk legend i Själinna Thröst och dess ursprung. (Rig. Bd 3. S. 63–64. Även i StOA. S. 63-64.) Ek, Sverker. Visan om Tord Bondes mord. (MFS GHÅ. Bd 26: 2. S. 33-41.) = Jónsson, Finnur. Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie. 2. udg. Bd 1. Kbh. 8:0. (8), 635 s. Larsen, Henning. Vidga in Scandinavian hero legend. (PSS. Vol. 6. S. 75-81.) Nordal, Sigurdur. Snorri Sturluson. Rvík. 8:0. VIII, 266 s. Nordfelt, A. En svensk riddardikt [Ivan Lejonriddaren] och dess original. (Studier i modern språkvetenskap. 7. S. 85-125.) = Sylwan, Otto. Studier i 1600-talets vers. 1-2, 3. Gbg. 8:0. S. 1 -25, (1) s., s. 27-48. (Inbjudningsskrifter GHA. Bd 26: 3,4.) Tieghem, P. van. La mythologie et l'ancienne poésie scandinaves dans la littérature européenne au XVIIIe siècle. 5-7. (Edda. Bd 13. S. 38-65.) Kristensen, Marius. To af mine lærere, Ludvig Wimmer (7. 2. 1839 -29. 4. 1920) og P. K. Thorsen (28. 10. 1851-23. 8. 1920). (DSt. 1920. S. 156-164.) Feilberg, H. F. Kristensen, Marius. H. F. Feilberg. (Hovedtræk af nordisk digtning i nytiden, udg. af Ejnar Skovrup. S. 325-331.) Heusler, A. Neckel, Gustav. Zu Andreas Heuslers Rücktritt vom Lehramt. (Mitteilungen d. Islandfreunde. Jahrg. 7. S. 41-47.) Hægstad, M. Kolsrud, Sigurd. Professor M. Hægstad 70 aar. (Ung-Norig. Aarg. 3. S. 145-151, portr.) Midttun, Olav. Marius Hægstad. 1850 15. juli 1920. (SoS. Aarg. 26. S. 273-282, portr.) Kålund, Kr. Hægstad, M. Minnetale um dr. Kr. Kålund, halden i den hist.-filos. klasses møte den 17 oktober. (Forhandlinger i Videnskapsselsk. i Kristiania aar 1919. S. 128-131.) Jónsson, Finnur. Kr. Kålund. (Ark. Bd 36. S. 332–337.) P. E. Kr. Kålund. 19. August 1844-4. Juli 1919. (Oversigt over Det k. danske Vidensk. Selsk. Forhandlinger. Juni 1919 -Maj 1920. S. 61-65, portr.) Melstedt, Bogi Th. Kristian Kålund, bókavörður vid handritasafn Árna Magnússonar. (Ársrit hins ísl. frædafjelags. Ár 5. S. 91 -114, portr.) Lind, E. H. G[rap]e, A. Erik Henrik Lind 70 år. (NNstL. S. V-VIII.) Magnússon, Á. Arne Magnussons private brevveksling. Udg. af Kommissionen for Det arnamagnæanske legat. Kbh. & Kria (tr. i Kbh.). 8:0. (3), 735 s. Olsen, B. M. Olsen, Magnus. Mindetale over prof. dr. Björn Magnússon Ólsen, holdt i den hist.-filos. klasses møte den 12te september 1919. (Forhandlinger i Videnskapsselsk. i Kristiania aar 1919. S. 111 -118.) Storm, J. Western, Aug. Johan Storm. 24. novbr. 1836-26. okt. 1920. (NTfF. R. 4. Bd 9. S. 147-154.) Torp, A. Sverdrup, Jakob. Alf Torp. Nekrolog. (Indogerm. Jahrbuch. Bd 6. Jahrg. 1918. S. 120-126.) Wimmer, L. F. A. Dahlerup, Verner. Ludv. F. A. Wimmer. (NTfF. R. 4. Bd 9. S. 73 -80, portr.) Gering, Hugo. Ludvig Wimmer. Ludvig Wimmer. (ZfdPh. Bd 48. S. 500—506.) Jónsson, Finnur. Ludvig F. A. Wimmer. (7. februar 1839-29. april 1920.) (Oversigt over Det k. danske Vidensk. Selsk. Forhandlinger. Juni 1919-Maj 1920. S. 79-90, portr.) II. Lärda sällskaps skrifter, tidskrifter och Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie, udg. af Det kongelige nordiske Oldskrift-Selskab. 1920. R. 3. Bd 10. Kbh. 8:0. (3), 322, 4 s. Árbók hins íslenzka fornleifafélags. 1919, 1920. Rvík. 8:0. (3), 48 s., 2 pl.; (3), 44 s., 1 pl. Arkiv för nordisk filologi, utg. . . . genom Axel Kock. Bd 32). H. 3—4. (4) s., S. 193-384. Bd 36 = N. F. Bd 37 (N. F. Bergens museums aarbok. 1918-1919. H. 3. Historisk-antikvarisk række. 18, 68, 44 s., 13 pl. Bergen. 8:0. Danmarks Folkeminder. Nr 22. Nielsen, H. Grüner. Folkelig vals. .. Kbh. 8:0. 84, (47) s. Danske Studier, udg. af Gunnar Knudsen og Marius Kristensen. 1920 (= Bd 17. N. R. Bd 5). Kbh. 8:0. (3), 188 s. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. Redaktør: Gerhard Gran. Bd 13, 14. Kria. 8:0. (3), 316 s.; (3), 316 s. Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift, utg. av Gustaf Upmark. 1920. H. 1. S. 1-48. Sthm. 8:0. Folkminnen och folktankar. Red. av C. W. r. Sydow. Bd 6 (1919). H. 1-3. S. 1-96. Lund. 8:0. Foreningen til norske fortidsmindesmærkers bevaring. Aarsberetning. for 1919. Aarg. 75. Kria. 8:0. (3), 212 s., 1 pl. Fornvännen. Meddelanden från K. Vitterhets-, historie- och anti |