Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Resultados 6-10 de 42
Página 162
... brytning , men tvärtom brytning finnes i de isl . starka ver- ben gialda , hialpa , skialfa , biarga , gialla och oftast i skial- la ? I Arkiv N. F. II , 46 ff . har jag satt obruten och bru- ten vokal i dessa och vissa andra ord i ett ...
... brytning , men tvärtom brytning finnes i de isl . starka ver- ben gialda , hialpa , skialfa , biarga , gialla och oftast i skial- la ? I Arkiv N. F. II , 46 ff . har jag satt obruten och bru- ten vokal i dessa och vissa andra ord i ett ...
Página 163
... brytning i alla de kortstaviga starka verben biera " bära " , stiela , ieta , giefa , under det att ( såsom vi delvis re- dan sett ) isländska kortstaviga starka verb genomgående sakna brytning : bera , stela , eta , gefa , skera , fela ...
... brytning i alla de kortstaviga starka verben biera " bära " , stiela , ieta , giefa , under det att ( såsom vi delvis re- dan sett ) isländska kortstaviga starka verb genomgående sakna brytning : bera , stela , eta , gefa , skera , fela ...
Página 164
... brytning i större utsträckning än den nor- mala fsv . och fda . och än det normala västnord . fornspråket , så hava även andra östnord . dialekter funnits , där den yngre a - brytningen havt större omfång , än fallet är i den normala ...
... brytning i större utsträckning än den nor- mala fsv . och fda . och än det normala västnord . fornspråket , så hava även andra östnord . dialekter funnits , där den yngre a - brytningen havt större omfång , än fallet är i den normala ...
Página 165
... brytning så väl i de långstaviga gen . sg . fiarpar , biarnar , hiartar , skial- par , gen . pl . fiarpa , biarna , hiarta , skialpa av de maskulina u - stammarna fiorpr etc .; i de långstaviga gen . sg . iarpar , fiaprar , giarpar etc ...
... brytning så väl i de långstaviga gen . sg . fiarpar , biarnar , hiartar , skial- par , gen . pl . fiarpa , biarna , hiarta , skialpa av de maskulina u - stammarna fiorpr etc .; i de långstaviga gen . sg . iarpar , fiaprar , giarpar etc ...
Página 166
... brytning . Geri " varg " förhåller sig till fht . gër som isl . freki " varg " förhåller sig till isl . adj . frekr " graadig , begjærlig ” . isl . peli " tjäle " . Att ordet hade germ . e , visar fsv . piali med brytning . Här må ock ...
... brytning . Geri " varg " förhåller sig till fht . gër som isl . freki " varg " förhåller sig till isl . adj . frekr " graadig , begjærlig ” . isl . peli " tjäle " . Att ordet hade germ . e , visar fsv . piali med brytning . Här må ock ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.