Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Resultados 6-10 de 65
Página 64
... fråga , hvad de komne föra i sina sköldar . Ehuru alltså de flesta uppteckningarna hafva en annan anordning än sagan , som låter Sigurd , då han inträder inför konungen , omtala , hvad han sett , och uppräkna skölde- märkena , så anser ...
... fråga , hvad de komne föra i sina sköldar . Ehuru alltså de flesta uppteckningarna hafva en annan anordning än sagan , som låter Sigurd , då han inträder inför konungen , omtala , hvad han sett , och uppräkna skölde- märkena , så anser ...
Página 65
... fråga , utan Sigurd nämner sköldemärkena , så fort han in- trädt , men med fA kan jämföras den sv . öfvers . k . 185 : 1 , där en dylik fråga förekommer ( " Konungen sagde kenner tu nogra aff the skiolla " ) . Åt samma anordning pekar ...
... fråga , utan Sigurd nämner sköldemärkena , så fort han in- trädt , men med fA kan jämföras den sv . öfvers . k . 185 : 1 , där en dylik fråga förekommer ( " Konungen sagde kenner tu nogra aff the skiolla " ) . Åt samma anordning pekar ...
Página 66
... fråga säger Berne v . V. slutligen , att det vore Didrik af Bern , som kommit för att strida mot Isung ( v . 42 f . ) . Alla dessa meningslösa verser kunna omöjligen hafva tillhört visans grundform . Det enda skälet till deras tillkomst ...
... fråga säger Berne v . V. slutligen , att det vore Didrik af Bern , som kommit för att strida mot Isung ( v . 42 f . ) . Alla dessa meningslösa verser kunna omöjligen hafva tillhört visans grundform . Det enda skälet till deras tillkomst ...
Página 79
... fråga , som jag lämnar oafgjord . 5. Starke Didrik . Nämnes endast i dDESC2 . Sköldemärke : dD 41 lånadt från Raadengaard . dE 12 : en forgiltte merck ∞ hand wor en dieffuell stercke SC2 14 : ett forgyllande marcke ∞ thet var hanss ...
... fråga , som jag lämnar oafgjord . 5. Starke Didrik . Nämnes endast i dDESC2 . Sköldemärke : dD 41 lånadt från Raadengaard . dE 12 : en forgiltte merck ∞ hand wor en dieffuell stercke SC2 14 : ett forgyllande marcke ∞ thet var hanss ...
Página 106
... fråga hän- visar jag i öfrigt till Schücks förträffliga utredning i Illu- strerad svensk litteraturhistoria , I 144 ff . Hvad som gör , att visan om Didrik och hans kämpar bör sättas tämligen långt fram i tiden , är dess ovanliga längd ...
... fråga hän- visar jag i öfrigt till Schücks förträffliga utredning i Illu- strerad svensk litteraturhistoria , I 144 ff . Hvad som gör , att visan om Didrik och hans kämpar bör sättas tämligen långt fram i tiden , är dess ovanliga längd ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.