Arkiv för nordisk filologi, Volumen26C.W.K. Gleerup, 1910 |
Dentro del libro
Resultados 11-15 de 35
Página 106
... ordet " fornsvensk " i motsats till andra . Enligt H. skall a - omljudet tillhöra åtminstone den äldre urnord . tiden . Som bekant har man de a - omljudda horna , holtingar redan i guldhorns - inskriften , som H. torde datera till ...
... ordet " fornsvensk " i motsats till andra . Enligt H. skall a - omljudet tillhöra åtminstone den äldre urnord . tiden . Som bekant har man de a - omljudda horna , holtingar redan i guldhorns - inskriften , som H. torde datera till ...
Página 108
... ordet i fråga hade lång rotvokal ( kōma · kvāma ) . Det kommer således icke med i räkningen vid den i fråga varande diskussionen . Själv framhåller H. anf . st . riktigt , att det av Fritzner med kort rotvokal upptagna broma ...
... ordet i fråga hade lång rotvokal ( kōma · kvāma ) . Det kommer således icke med i räkningen vid den i fråga varande diskussionen . Själv framhåller H. anf . st . riktigt , att det av Fritzner med kort rotvokal upptagna broma ...
Página 116
... Ordet förekommer i berättelsen om trälen Karks dröm . Vid sitt uppvaknande berättar denne , att en man i drömmen sagt , " at ulli ( Ulli ) var dauđr ” , och Hakon jarl säger då , att ( hans son ) Erling månde vara dräpt . Detta ord ulli ...
... Ordet förekommer i berättelsen om trälen Karks dröm . Vid sitt uppvaknande berättar denne , att en man i drömmen sagt , " at ulli ( Ulli ) var dauđr ” , och Hakon jarl säger då , att ( hans son ) Erling månde vara dräpt . Detta ord ulli ...
Página 117
... Ordet ulli bör alltså syfta på Erling och utgöra något slags omskrivning av denne . Nu upplyser ju Snorra - Eddan I , 334 , att män över huvud kunna benämnas med maskulina namn på träd : " ... af þessum heitum hafa skaldin kallat menn ...
... Ordet ulli bör alltså syfta på Erling och utgöra något slags omskrivning av denne . Nu upplyser ju Snorra - Eddan I , 334 , att män över huvud kunna benämnas med maskulina namn på träd : " ... af þessum heitum hafa skaldin kallat menn ...
Página 118
... ordet kanske avletts av bulr ' trädstam ' . Fritzner2 vill härleda det från boli ' stud , tyr ' , hvilket åtminstone icke kan anses vara mindre sannolikt . Usti med oviss betydelse nämnes icke av H. Denna läsart ( usti ) är enligt ...
... ordet kanske avletts av bulr ' trädstam ' . Fritzner2 vill härleda det från boli ' stud , tyr ' , hvilket åtminstone icke kan anses vara mindre sannolikt . Usti med oviss betydelse nämnes icke av H. Denna läsart ( usti ) är enligt ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-omljud a-omljudet äldre ändelsen Ångermanland ARKIV FÖR NORDISK Árni DN äro även Bedeutung Beinamen Bjorn blott danske dels Digt Digtet Eiríkr DN emellertid engelske færöyske flere följande FÖLJD XXII förekommer forf förklaring Form förordet fraa från gamle genom hafi hava hefir hinn historiske hvars hvilket ikkje inge-namnen islandske Ívarr Jón DN Jónsson kanske kasus kjendt Kock Konge kort ljudlagsenligt millom Morkinskinna något namn namnet Navnet nisl nnorw NORDISK FILOLOGI XXVI Norge norske ogsaa ogso Olrik ordet ortnamn Qgmundr saaledes saga Sagn Sagnet Saudebrevet sedan Sigurðr Sigurdr DN skrifter skulde Smst Sophus Bugges språk språken stavelse Sthm svenska synes torde uppfattning Upplands urnord utgivaren Västergötlands västnord växling Vejle Amts verið við vokal vokalbalans Volund Volundarkviða Weland þáttr Þórir Þorsteinn því
Pasajes populares
Página 305 - Islandica. An annual relating to Iceland and the Fiske Icelandic Collection in Cornell University Library ed. by George William Harris. Vol.
Página 307 - The Mythological poems, edited and translated with Introduction and Notes by Olive Bray. Illustrated by WG Collingwood. (Viking Club Translation Series.
Página 44 - panel contains an obliterated figure, probably intended for a human being. Attached by bands to the sides of the figure are two wings, while above what should be the head is the figure of a woman in a long dress, who is being held by the back hair and the tail of her dress by the human figure.
Página 301 - auf dem gebiete der germanischen philologie hrsg. von der gesellschaft für deutsche philologie in Berlin.
Página 70 - Cloudesle bent a wel good bowe, That was of trusty tre, He smot the
Página 304 - Historisk Aarbog for Thisted Amt udg. af Historisk Samfund for Thy og Hanherred.
Página 302 - Boglexikon 1643—1813. Beskrivende Katalog over Beger trykte i Norge i Tidsrummet fra Bogtrykkerkunstens Indførelse til Adskillelsen fra Danmark.
Página 305 - norske Folks Maal og Minder udg. av Samfundet for .norske Maal og Traditioner. Bd.
Página 326 - Larson, Laurence M. The Household of the Norwegian Kings in the Thirteenth Century.
Página 303 - Aarbeger for nordisk Oldkyndighed og Historie. Udgivne af Det kongelige nordiske OldskriftSelskab. 1908.