ANF, Volumen10;Volumen14C.W.K. Gleerup, 1898 |
Dentro del libro
Resultados 6-10 de 38
Página 36
... senare dock möjligen deverbativt ? ) . Anm . 2. I vissa betydelser äro möjligen de under vima anförda vimla o . vimra att föra hit . Af stammen hvis i no . kvisa , sv . diall . hvisa ' hviska ' ( ~ isl . hvæsa Persson Wurzelerw . s ...
... senare dock möjligen deverbativt ? ) . Anm . 2. I vissa betydelser äro möjligen de under vima anförda vimla o . vimra att föra hit . Af stammen hvis i no . kvisa , sv . diall . hvisa ' hviska ' ( ~ isl . hvæsa Persson Wurzelerw . s ...
Página 95
... senare hälften av 1300 - talet . Karakteristiskt för denna handskrift är , att vokalbalansen aa väsentligen genomförts ( under det att vokal- balansen u o partiellt och den ofullständiga vokal balansen i e huvudsakligen tillämpats ) ...
... senare hälften av 1300 - talet . Karakteristiskt för denna handskrift är , att vokalbalansen aa väsentligen genomförts ( under det att vokal- balansen u o partiellt och den ofullständiga vokal balansen i e huvudsakligen tillämpats ) ...
Página 97
... senare av mig i Arkiv N. F. V , 263 framställda förklaringen . Denna är väl att föredraga även framför ett antagande , att hon hon skulle gå tillbaka på en växling * hānu med dentalt n ( först blott i relativt oakcentuerad , sedan genom ...
... senare av mig i Arkiv N. F. V , 263 framställda förklaringen . Denna är väl att föredraga även framför ett antagande , att hon hon skulle gå tillbaka på en växling * hānu med dentalt n ( först blott i relativt oakcentuerad , sedan genom ...
Página 99
... senare feng . däremot clocke ; fht . glocka , klocka etc. Växlingen uo i det nord . ordet skulle kunna bero på inflytande från skilda språk , dels från ags . , dels från kontinentens germ . dialekter . Men den kan ock bero därpå , att ...
... senare feng . däremot clocke ; fht . glocka , klocka etc. Växlingen uo i det nord . ordet skulle kunna bero på inflytande från skilda språk , dels från ags . , dels från kontinentens germ . dialekter . Men den kan ock bero därpå , att ...
Página 159
... senare ordet är dock möjligen lånadt , jfr Jessen Et . Ordb . s . 224 . Isl . slodra ' släpa sig fram ' ( jfr slóđe m . ' hvad man släpar efter sig ' ) torde däremot icke vara besläktadt . Nom . dev .: sv . , da . sladder n . o . da ...
... senare ordet är dock möjligen lånadt , jfr Jessen Et . Ordb . s . 224 . Isl . slodra ' släpa sig fram ' ( jfr slóđe m . ' hvad man släpar efter sig ' ) torde däremot icke vara besläktadt . Nom . dev .: sv . , da . sladder n . o . da ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
abstr áðr afledning afledt akcentuering antaga ARKIV FÖR NORDISK betydelsen bildning blot Bugge Dalm danske diall digtning dissimilation eigi eptir FILOLOGI findes form fornaldarsaga fortællinger fårm förf germ hava hiatus hjer hundrap hvaraf hvilka intr iriska islandske jfr sv jfr äfven Jónsson kender kenning kilder Kluge Kock komposita kong konj konjunktiv Københ lautwert likbetydande lumra lånadt möjligen namen nomina nord NORDISK FILOLOGI XIV Noreen norröne norske nysv ofvan oldtiden ordb ordet P. E. Müller pret prof rjett Ross rune Rökstenens saga sagaer sagn Sakses sannolikt sbst sein selv språk stammen stavelsen Sthm Tamm þó því tidskr undersøgelse útg verb verbet verið við Vll PPm Vll ÖM vokal væri Wimmer zeichen zeile äfter ældre ætla öfrigt
Pasajes populares
Página 55 - “The Science of Fairy Tales is concerned with tradition and not with literature. It finds its subjects in the stories which have descended from mouth to mouth from an unknown past; and if
Página 294 - Bibliotheca danica. Systematisk Fortegnelse over den danske Literatur fra 1482 til 1830 efter Samlingerne i
Página 380 - are fictitious matter, absolutely of the same kind as those miserable episodes that disfigure .Nial's Saga and many more, and show the sad decay of taste for true epic prose in the postclassic centuries, which had began to care for other things than native traditions.
Página 55 - made to works of conscious literary art, the value of such works is not in the art
Página 55 - yield of the existence of given tales in certain forms at periods and places
Página 55 - capable of determination: evidence in a word, which appropriates and fixes a preexisting tradition”.
Página 279 - paafaldende, hvis Digtet var forfattet under Indtryk fra Livet paa Island eller paa Grønland”.
Página 110 - hier unter der hand eines fremden aufzeichners nur wieder auch zum graphischen augenschein gebracht.
Página 103 - sich an der runenname fea und am ende rechts die worte anmand na fead,f'a
Página 134 - suffixalt -k, -1, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina.