Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Resultados 6-10 de 62
Página 258
... vokal . De avvi- kelser från regeln , hvilka förekomma , förklaras nästan alla därav , att ett avlett ord ( t . ex . nämpna ) följt sitt stamords ortografi ( nampn ) . Enligt denna regel finner man nampn , nampn gifwa , 258 Kock : Nord ...
... vokal . De avvi- kelser från regeln , hvilka förekomma , förklaras nästan alla därav , att ett avlett ord ( t . ex . nämpna ) följt sitt stamords ortografi ( nampn ) . Enligt denna regel finner man nampn , nampn gifwa , 258 Kock : Nord ...
Página 259
... vokal : Nampn ( 12 , 32 ) bis ; 17 , 16 ; 20 , 5 ; 21 , 27 ; 22 , 10 ; 25 , 1 ; 26 , 15 ) , Sömpn ( 37 , 21 ; 37 , 26 ) , Hampn ( 38 , 24 ) , Fampn ( 39 , 31 ) , Wedernampn ( 6 , 9 ) . däremot : lämbnat ( 1 , 26 ; 3 , 7 ; 15 , 20 ) ...
... vokal : Nampn ( 12 , 32 ) bis ; 17 , 16 ; 20 , 5 ; 21 , 27 ; 22 , 10 ; 25 , 1 ; 26 , 15 ) , Sömpn ( 37 , 21 ; 37 , 26 ) , Hampn ( 38 , 24 ) , Fampn ( 39 , 31 ) , Wedernampn ( 6 , 9 ) . däremot : lämbnat ( 1 , 26 ; 3 , 7 ; 15 , 20 ) ...
Página 260
... vokal föregick ml ( humla , samla etc. ) . Att dömma av det s . 102 såsom exempel på ord med supradentalt 7 anförda semla , var 7 supradentalt även i ljudförbindelsen -eml- . I detta sammanhang må en annan , så vitt jag erinrar mig , av ...
... vokal föregick ml ( humla , samla etc. ) . Att dömma av det s . 102 såsom exempel på ord med supradentalt 7 anförda semla , var 7 supradentalt även i ljudförbindelsen -eml- . I detta sammanhang må en annan , så vitt jag erinrar mig , av ...
Página 262
... vokal efter mn ( ämne , ämbne ) icke hava det klanglösa ljudet p mellan m och n , under det att -mpn användes i slutljud . Då man nu allt- jämt i nysv . kan använda ett sådant uttal som vattn , toppn ( d . v . s . " vatten " , " toppen ...
... vokal efter mn ( ämne , ämbne ) icke hava det klanglösa ljudet p mellan m och n , under det att -mpn användes i slutljud . Då man nu allt- jämt i nysv . kan använda ett sådant uttal som vattn , toppn ( d . v . s . " vatten " , " toppen ...
Página 263
... vokal , och mycket tänk- bart är , att man framdeles skall i någon fsv . urkund kunna påvisa samma regel för bruket av mpn : mn som den i Lex . lincopense använda . I detta fall har helt visst i ljudförbin- delsen -mn det slutljudanden ...
... vokal , och mycket tänk- bart är , att man framdeles skall i någon fsv . urkund kunna påvisa samma regel för bruket av mpn : mn som den i Lex . lincopense använda . I detta fall har helt visst i ljudförbin- delsen -mn det slutljudanden ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.