Arkiv för nordisk filologi, Volúmenes16-17C.W.K. Gleerup, 1900 |
Dentro del libro
Página 172
... brukas som prep . med följande jen . dels med , dels utan ett föregående a äller i betydelsen ' mellan ' ock naturligtvis ursprungligen är ett subst . med be- tydelsen ' mitt ' , vars användning blivit inskränkt till förbin- delsen med ...
... brukas som prep . med följande jen . dels med , dels utan ett föregående a äller i betydelsen ' mellan ' ock naturligtvis ursprungligen är ett subst . med be- tydelsen ' mitt ' , vars användning blivit inskränkt till förbin- delsen med ...
Página 180
... brukas som en förklenande personbeteckning . Språkprofvet från Cederhielm låter oss se , att göser ( här har alltså gös det förklenande tillägget -er ) varit en , som icke var vitter ; han sättes ju i motsats till vittert folck . ( I ...
... brukas som en förklenande personbeteckning . Språkprofvet från Cederhielm låter oss se , att göser ( här har alltså gös det förklenande tillägget -er ) varit en , som icke var vitter ; han sättes ju i motsats till vittert folck . ( I ...
Página 189
... brukas om hvilken " rå " och " ihop- blandad " massa som helst och alltså till sin betydelse närmat sig sådana ord som klump , kluns , då är det icke underligt , om det äfven kommit att användas om människor , som voro oformliga och ...
... brukas om hvilken " rå " och " ihop- blandad " massa som helst och alltså till sin betydelse närmat sig sådana ord som klump , kluns , då är det icke underligt , om det äfven kommit att användas om människor , som voro oformliga och ...
Página 190
... brukas ej blott om tjocka , utan också om oviga personer , alltså med syftning på tölpiga rörelser . Då yttre tölpighet gärna uppfattas såsom vittnande om sinnets tröghet , är det icke besynnerligt , om ett ord , som egentligen ...
... brukas ej blott om tjocka , utan också om oviga personer , alltså med syftning på tölpiga rörelser . Då yttre tölpighet gärna uppfattas såsom vittnande om sinnets tröghet , är det icke besynnerligt , om ett ord , som egentligen ...
Página 197
... brukas i nämda bety- delse , och efter hvad vi känna om de gamle gudarne , synes en kenning som ' brödets bortrödjare ( " utrotare " ) ' betydligt bättre passa på Tor , hvilken ju kunde i den som bekant vägen prestera ganska ...
... brukas i nämda bety- delse , och efter hvad vi känna om de gamle gudarne , synes en kenning som ' brödets bortrödjare ( " utrotare " ) ' betydligt bättre passa på Tor , hvilken ju kunde i den som bekant vägen prestera ganska ...
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a-brytningen árið ARKIV FÖR NORDISK auch ausdrücke Boer brytning Bugge Christus dansk dichter Didrik Dovre dróttkvætt eigi FILOLOGI findes Finnur Jónsson first form Fortællingen FÖLJD XII Geirrod Grettis Grímnismál Grundtvig gös hafi hafva Halvdan Halvdan Svarte hannd Harald hava havde hefir heims Heimskringla hvilka hvilket Isung jysk kasus kenning Kock kommen komposita Konge konungs menn nasal konsonant nasalerat nasalitet Niflunga ning NORDISK FILOLOGI XVI Noreen norske nysv oder Odin ogsaa ordet Peleus Plac pret saaledes saga sagan Sagn Sagnet second lines segir sein Sigurd sprache sprog stelle Sthm syllable særlig sætningen þá þat þeir þér þessa þiðr því typen uppteckningar verb verbet verið verse við visan vokal vokalharmonien Völuspá äfven ældre
Pasajes populares
Página 302 - in the North Atlantic about the end of the fourteenth century, and the claim founded thereon to a Venetian discovery of America: A criticism and an indictment. London.
Página 282 - five Ambales Rimur and other illustrative texts, for the most part now first printed, and an introductory essay by Israel
Página 346 - weder er sich vergienge oder in der luft enpfienge, oder lebende würde begraben, oder ze himele uf erhaben, oder
Página 234 - and make the predicate, as the bearer of the most important idea, upon which naturally the main stress lies, precede the subject, which is either known already or to be known easily, and is of a relatively minor weight”.
Página 277 - Chronologisk Fortegnelse over hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske Historie.
Página 90 - The order of words in old norse prose with occasional references to the other germanic dialects
Página 232 - “if it be true that the verbmodifier (object and adverb) must follow the verb, which it modifies, thus showing the strictest possible local and logical coherence with it, will not that very modifier,
Página 233 - “It is thus not unsafe to say that the inversion after “ok” is in by far the majority of cases due to the universal law of Old Norse inversion after a
Página 232 - “This has been thought a sufficiently large amount of prose, upon which to base a discussion of the order of words; in fact 100 pages might have done as well”.